Aftonbladet – 14 april 1859, sida 3

a Vs RE Utdrag ur ett. enskilt bref från Paris. Paris den 6 April 1859. Af de senaste tidningarne från Sverge har jag med synnerlig glädje inhemtat regeringens. beslut, hvarigenom qvinnans handelsrätt erhållit en så välbehöfig utstråtköinp. Nar man; synderligast här i Frankrike; vant sig att se nästan: alld sättratt vindautkomst öppna äfven för qvinnor, så hat man ej kunnat undgå att fråga sig, hvarföre man i Sverge hittills så omsorgsfullt utestängt qvinnan derifrån och nödgat henne att välja mellan nålen, som gifvit henne jett ytterst knappt bröd, samt prostitution, hvilken fta, åtminstone för Någön tid, erbjudit henneen tkömst som hon med ärligt -arbetealdrig kunnat förtjena. Den ursäkt, som detta samhällets beteende skänkte den fala qvinnan, kommer numera att upphöra. Minuthandeln, hvilken, genom den ordning, tålamod; ochsparsamhet som den erfordrar, så myciket bättre lämpar sig för qvinnan än för mannen, iskall nä; hoppas jag, småningom allt mera öfvergå till dessa förra, och skänka bröd åt många fattiga lenkor samt andra fruntimmer, som hittills varit lemnade utan all utsigt att vinna sin. utkomst. LFrankke ser jag qvinnorna användas ej: allenast i bodarne (till och medi apoteken), utan äfvei ofta i biljett: luckorna vid jernvägsstationerna, i stället för vakt mästare vid teåtrarne, samt ofta äfven såsom arbe tare hos urmåkare och gravörer. Som bekant är, så föras vanligen i Paris minuthandlanderhas böcker af run eller dotterni huset, som för sådant ändamål nästan alltid sitter i boden; och, efter hvad jag tyckt mig märka när jag innevarit i sådana bodar, anteckna: hvarje den minsta postsöm säljes. Manhar sagt mig, att qvinnorna skola vårå alldeles förträffliga till att iföra dessa Böcker. 4 Jag besåg de begge stora revyerna, som höllos å Marsfältet, den ena sistlidne söndag, den andra fjorton dagar förut. Fältet hölls helt och hållet fritt från dån åskådånde allmänheten, hvilken endast til i uppställa sig på kanterna omkring fältet. Miliitärens rörelser voro sålunda ej hindrade af någon påträngande folkmässa, och äfven åskådaren vann på detta arrangement. En stor mängd fattigt folk förskaffadesig dessa dagar en god inkomst genom at: uthyra platser på stolar, bord, stegar och annat dy dikt, som de utburit och placerat omkring Marsfältet Från blotta marken vår det ej möjligt att-se hågöt å att hvardera gångenbyrde jag mig plats på er bänk för 1-frånc. Sällan kunde jag dock höra reigementsmusiken, i anseende till det: döfvande skrike på alla sidor place å louers, place å louer Uppifternå omtruppernas numerär är mycket olika ; e olika tidningarne. Troligtvis utgjorde de doci vid den första revyn; som omfattade gardet, 22,00: a 23,000. man. Vid den senare revyn uppgifvas trup perna i en tidning till 25,000, i en annan till 40,00t men i de. flesta till.35,000 å 36,000 man. För det somr är vand att se svenska eller preussiska soldaten: mihtäriska Hållning, och vid den prec sion, hvarmet alla rörelser hos oss utföras; raåste den:franska ar men erbjuda eh ganska stor koltrast. Mån förvåna: ätrde bugtiga leden, äfven.-vid defilerandet förbi kej saren, sämt åt manskapets och offiteråtnes lediga oti dbesvärade hållning? EH predssäfg, som jag hade i mitt. Sällskap, och hvilken lika som alla hans lands män legat en-lärgretid såsom garnisonssoldat, fan: sig mycket st tt af denna sorglösa hållning och at de krokiga leden; cch här träöppetha sedermera tågade bort genom staden, och HAN då fick Se; hurs soldaterna under marschen ej läto generå sig att då och då yttra Hågra ord. till hvarandra eller tillnågon. bekant, som de sågo.på gatan, äfvensom han såg en officer framför sin trupp, till häst, med dragen.värjs och Cgarr i mun — då kunde han ej längre återhålla sin harm, utan började att högt, beklaga sig öfver? den fullkomliga brist på disciplin, som han tyckt. sig finnd hos franska armen. Jag svarade honor att jag visserligen gjorde samma anmärkningar sor: han, då jag jemförde dessa trupper, med de svenska. men att, då allmänt kändt är, att den: franske soldaten är förträfflig för det ändamål, som väl egent ligen afses med soldater, såmt dessa trupper äro krigsöfvade, jag ej af Hvad jag såg kunde draga annan slutsats, änatt den svenske, eller; preussiske soldatens stela högtidlighet och så kallade militäriska hållning är utån ändamål och endåst tjenar till att göra tjensten tråkig och tröttande De franska. soldaterna äro, som bekant, mycket mindre: än våra; men de äro starkt bygda och hafva ingalunda det barnsliga utseende: som-jag förut: haft tillfälle iakttaga hos belgiska, holländska ochtilloch med äfven de preussiska soldaterna: Kavalleriet gjorde under defileringen en förträffig effekt, Synnerligast kuirassiererna med sina blanka kaskar samt bröst och ryggharnesk, hvilka genom dammolnenåterspegldde solen, som lyste klart på himlen. Under mitt vistande i Frankrike har jag tyckt mig märka att de mera stötande pFofven på:Polistvång; hyilka visa sig för de resande, nästan uteslutande äro att tillskrifva blott fjesket, durhHetån och oskickligheten hosde underordnade redskapen, men ingalundä härflyta fråt de högre auktoriteterna. Naturligt är ock, att för att läsa alla tidningar från olikaländer, öppna och granska ett ofantligt attal bröf, bevaka ett stort antal resande, erfordras en personål så stor att den ej kan väljas med behörig urskilning, ej heller så aflönas, att, med afstende jemväl :åsdet-förhatliga i sjelfva uppdraget, deftill altid kan erhållas pålitliga personer -med--takt..och..omdöme. -En stor del af dessa försigtighetsmått äro onekligen nödvän-diga och skulle föga stöta, om de ej ofta användes så oskickligt. : j 11 !