Aftonbladet – 13 april 1859, sida 2

tamiljen UTRIKES Vi hafva i dag för första gången i år erhållit post per ångbåt, och gå tidningarne från London till den 7, Paris, Brissel och Berlin till den8 sämt Hamburg och Köpenhamn till den 9 dennes. FRANKRIKE. Pariserkonferensen, som sammanträdt den 7 .dennes, hade börjat sina öfverläggningar med frågan dim -furst Couzas: dubbelval till furste uti båda Donaufurstendömera. Sedan denna sak blifvit -afgjord, skulle kongressen taga frågan om Donausjöfartens reglerande till öfverläggningsämnet Vid konferensens första sammanträde hade Porten förklarat sig icke vilja bestämdt uppträda emot godkänhändet af -Couzas val. Österrike har deremot visat sig mindre ettergifvet och beslutat att till det yttersta kämpa mot valets sanktionerande, som deremot påyrkades af de öfriga fyra stormakterna. Man förmodade derföre att kongressen ej skulle så skyndsamt som man förut hoppats nå sitt syftemål och att Monitören knappast före den 20 April skulle kunna meddela resultatet af kongressens verksamhet. Patrie, uppträder kraftfullt mot en sådan partiel afväpning, som den Österrike påyrkat, med afseehde på Sardinien. Deremot anser Påtrie att en allmän afväpning skulle verka välgörande med hänseende till kongressens arbeten. Debats varnår för att hängifva sig åt tanken att freden skulle vara betryggad genom blotta öfverenskommelsen omi en kongress, hvilken. i alla händelser knappast skall kunna åstadkomma annat än en af de vanliga kompromisser, som ej fullt. tillfredsställa någön, men medgifva hvar och en att utan förödmjukelse förklara sig Belåten;. Men nödvändigheten att upprätthålla freden) — fortfar Debats — framstår klart vid betraktandet af Europas ställning till Frankrike, hvaraf man med säkerhet kan förutsäga, ätt Europa ej skall såsom overksam åskådare betrakta ett österrikiskt-franskt krig. Utbrytandet af ett-krig uti Italien skulle kalla: hela Europa under vapen mot Frankrike och föranleda ett allmänt krig, söm skulle höta Frankrikes existens. Men Italiens ställning är ej tillräckligt motiv -för . framkallandet af ett dylikt krig. Påflige nuntien, Sacconi, hade den 5 dennes haft en lång öfverläggning med: kejsaren. Samma dag blef general Fanti, som ankommit från Turin utien utomordentlig sändning, befalld till -kejarens taffel; Grefve Cavours kabinettschef, hr Nigra,; som en längre tid uppehållit sig i Paris, hade återvändt till Turin. Det talades i Paris med mycken bestämdhet om att kejsar Napoleon-skulle inom kort afresa till Lyon. : e ENGLAND. Lord Derby hade den 7 dennes i öfverhuset föreslagit andra läsningen af billen om det ostindiska lånet och begagnade tillfället att tillkäfnagifva, det han ämnade. den 11 föreslå huset att gifvå ett tacksägelsevotum åt armån, som undertryckt det ostindiska DR: roret. -För öfrigt -tillkännagaf han i afseende på Ostindiska armåfis:tillämnadereduktion att, utöm 112,000 man europeiska trupper, för närvarande funnos. i Ostindien 50,000 man in födda trupper mera än vid, upprorets utbrott, och att man väl hade för afsigt att reducera en del, synnerligen saf:de nyvärfvade, Wen att sådant likväl fordrade tid, a Såsom kandidater för City ämna samtliga förutvarande representanterna för denna del