Aftonbladet – 13 april 1859, sida 2

köpmannen sänkte rösten — du förstår ... han syntes strida med n!gon: förlägenhet... jag gör aldrig någonting af annat än fri vilja. Det var naturligtvis min? afsigt att uppfylla din önskan, men du borde pröfvas tll.det yttersta: en liten qväsning skadade dig icke! Det är så mitt sätt. Nej, qväsningen, skadade visst icke, pappa, den de tvärtom öfverraskningen så mycket mera kär och värderad. Och om pappa visat sin dotter denna svaghet — Majken begrep så väl den Helande salva, hvilken hu borde läggas på det slags sår, som fadern ville gömma — så är det minsann icke den första som pappa gjort sig skyldig till försitt Majblomster. . Det blir väl icke den sista heller, supponerar jag. Men res nu och säg. Hjelm, att om han icke varit en sådan karl som jag fullkoimligt litade på skulle repa sig igen, så hade jag aldrig låtit dina böner och föreställningar beveka mig till det här. Men jag litar på hans skicklighet helt och hållet — -helt och hållet.n 4 Om modren talades ej. Majken visste att det var tusen gånger bättre.att hon, dottern, vunnit priset....ssI flera dagar var Moss liksom litet skygg för sin hustru och supponerade ingenting, som kunde ligga henne till särdeles last: Men då detta blef alltför besvärligt, uppfriskade han sig med. en liten -rymning; och när han återkom, inträdde allt i sitt gamla skick :.. Beate-Marie ... Beate-Marie — hvar fan är hustru min? Och hustru min var tillreds nu som förr — hon tycktes icke hafva ens det-ringaste minne af sin seger. Glädjen deröfver förvarade hon dock i denl