Aftonbladet – 5 april 1859, sida 2

P. Åström, J. A. Brunnström, J. N:sn Nilenius, C. C. A. Petersson, N. 0. Wiberg, Trued Bosson, skåningar; C. M. Petri, göteb. Medico-filos. kand.-examen samma dag af E. S. Kjellgren, A. Lamberg, göteb. Såsom sökande till den vid universitetet härstädes lediga adjunkturen i teologi, höll docenten S. L. Bring den 30 Mars sin andra profföreläsning, denna gång öfver sjelfvaldt ämne, Om nationalitetens förhållande till kristendom och kristlig kyrka. — Kaptenen P. O. Reutersvärd och sekreteraren i statskontoret B. Johänsson hafva blifvit utsedda att vara styresmän vid härvarande militärförsörjningsinrättning, i stället för majoren A. Silfverstolpe och advokatfiskaleh Th. Billbergh, som nämda befattning frånträdt. oo Kadettkåren kommer att från och med den 17 nästkommande Juni till den 8 Juli förläggas i läger å Ladugårdsgärdet för deltagande i öfningslägret. 4 — Från och med den 15 Maj kommer fångbevakningen vid Långholmen att öfvertagas af första lifgrenadierregementet och utgöres af 172 man, öfveroch underbefäl oberäknadt. — Generalmönstring med Södermanlands regemente kommer att hållas å Malma slätt den 15 Juni, med Dalregementet å Romehed den 13 Maj och med Nerikes regemente i Örebro den 15 Juni, samma dag den till öfningslägret å Ladugårdsgärdet beordrade bataljon af regementet derstädes håller rastedag. — En kommendering, bestående af 75 man med befäl, ur Kronobergs regemente, kommer att underinstundande sommar användas för befästningsarbeten i Karlskrona skärgård. — Enligt generalorder den 16Marg kommer Wendes artilleriregemente att återtaga begagnandet af dolmaner med knutskärp, i stället för de nu brukliga vapenrockarne. (D. B.) — Vid sockenstämman med Jakobs och Johannis församlingar sistl. söndag bifölls; utom hvad vi i går omnämde angående utvidgning af folkoch fattigskolorna, ett af kyrkorådet framstäldt firslag, att de afgifter som nu utgå dels till Jakobs församlings kyrkokassa med 12. öre -å riksdalern af bevillning för lön eller pension samt 8 öre å rdr af bevillning för fastighet och borgerlig rörelse, dels till den år 1851 uppförda apologistskolhusbyggnaden med 19 öre å rdr i den förra kategorien och 12 öre å rår i den senare, hädanefter skulle sammanslås under en rubrik eller: afgift till kyrkokassan (som, sedan kyrkokassans egna kapitaler åtgått till nämda skolhusbyggnad, redan för kyrkans årliga utgifter använder begge dessa afgifter); hvarjemte sockenstämman, likaledes på kyrkorådets hemställan, beslöt att sm, i anseende till K. M:ts förordnande om kyrkogårdarnas förläggande utom hufvudstaden,. genom numera upphörda försäljningar :f grafplatser, en årlig brist ikyrkokassan uppkomme af omkring 2200 rdr årligen, denna borde genom bevillning fyllas, och blef det derefter stämmans beslut, att samtliga dessa tre afgifter hädanefter skulle, under rubrik: afgift till kyrkokassan, utgå lika för alla som betala bevillning efter 2:dra art. med tillsammans 24 öre på rdr, från och med innevarande år och så länge sistnämda beskattningsgrund-fortfar. DD. B) — Enligt drätselkommissionens beslut skall rådhuset instundande sommar undergå en yttre reparation. Arbetet börjades för ett par dagar sedan. — Efter vunnet burskap har i dag inför handelsoch ekonomikollegium borgareed blifvit aflagd af: grosshandlaren M. W. Holmberg, minuthandlarne C. F. Forssberg, V. E. Wensler och A. Nilsson, skomakaremästaren A. M. Ljungdahl, segeloch kompassmakaremästaren C. R. E sterbörg; hattmakaremästaren F. A. Söderström, klensmedsmästaren C. G. Olsson, samt såsom sjökapten af första klassen utaf A. E. R. T. Richter. — Vid assistanskontoret äro från och med den 29 sistl. Mars till och med den 4 dennes utgifna 3604 lån med 32,547 rdr, och 50 öre och inbetaldta 1998 lån med 16,733 rår 50 öre rmt. — En insändare till Nerikes Allahanda ger i bref till Farbror Mårten en skildring af den vid Edskens masugn i Gestrikland pågående ståltillverkning efter Bessemerska metoden. Vi återgifva derur följande: Farbror påminner sig, huru första underrättelsen om Bessemers stålberedningsmetod här i landet upptogs. Den stora allmänheten gapade af förvåning och undran, de mera reflekterande deribland tänkte: hvad skall blifva af vår jernoch ståltillverkning, då engelsmännen af sina härtill förut odugliga ansedda malmer kunna göra det bästa gjutstål? Farbror och jag samt våra flesta andra medbröder i yrket, hvilka lärt oss skatta de Sefströmska färskningsteorierna såsom trosartiklar, kunde blott med en ryckning på axeln bemöta underrättelsen derom; blott några få bland oss antogo uppfinningen ega något ekonomiskt värde, och dessa troligen mindre af verkligt förtroende för saken än af dep vunna erfarenheten, att man ejbör förkasta någon upptäckt inom det menskliga vetandets och uppfinningens område, innan den blifvit pröfvad. Till en början voro vi tviflare ursäktade. Metoden: visade sig under nära ett års tid mycket otillfredsställande, och vanliga menniskor, särdeles skulle jag tro män af facket, skulle säkerligen ha öfvergifvit densamma såsom opraktisk och oanvändbar. Lyckligtvis hade den råkat i händerna på en man, konsul Göransson i Gefle, som, icke invaggad i våra fördomar och teorier, ståndaktigt motsatte sig alla böner af sin gamle trotjenare till törvaliare, som med ängslan, ja efter egen utsago förtviflan, såg sitt sköna Bispbergstackjern dag efter dag förvandlas till odugliga rusor af slagg och tackjernsskro. På alla hans uppmaningar till patronen att sluta försöken, svarade den senare endast: Biås: Och man blåste. Man stälde den ena Bessemersugnen i ordning efter den andra. Man gjorde mer och mindre lyckade förändringar. En och annan ljusglimt till framgång skimrade fram, men i allmänhet framstodo samma olyckliga resultater. Ändtligen den15 Juni 1858 randades den dag, då alla bekymmer med ens voro öfverståndna. Man hade vid denna tidpunkt betydligt förändrat ugnarnes konstruktion och blästerns införande i desamma. Resultatet blef det efterlängtade, och problemet måste af hvar och en fördomsfri åskådare anses löst. Snart finnes Bessemers stål af Högbo tillverkning att köpa öfverallt, och varan skall då, som jag är öfvertygad, tala för sig sjelf. Efter denna förutskickade historik: får jag lemna jen kort beskrifving på BEdskens masugn. Denna hytta, som grundar sin blåsning på Bispbergs och Norbergs godartade malmer, jemte en nyupptäckt grufva vid Långshytte bruk; är belägen strax inom Gestriklånds gränser i Torsåkers socken. Den har olägenheten af långa malmvägar och en högst in skränkt vattentillgång, hvilka olägenheter hittills, oaktadt de stora skogstillgångar, som utmärka denna trakt af vårt fädernesland, och deraf följande låga kolpris, bådeinskränkt blåsningen för hvarje år till en högst ringa tidrymd och, hvad värre är, öfver MAN gen TE ha RR ROR RERR E Mitt mod har icke svigtat under hela denna rå NE TE KR RN SE RR en