Aftonbladet – 1 april 1859, sida 3

nen, innehållande de omständigheter, hvilka då tilldragit sig på Svartskär. Härefter fortsattes ransakningen. Domaren: Nå... herr Hjelm har hört kallelsen och. visitationsprotokollet — hvad svarar ni på detta och kapten Geisterns angifvelse? Hjelm: Att jag till alla delar erkänner riktigheten af det upplästa protokollet, men att jag nu och alltid förnekar hvarje slags vetskap om det funna. Domaren: Ni medgifver emellertid att den här lådan jemte den återstående dukaten och denna juvelring funnits i er bokkista? (Han visade på de framför honom liggande sakerna). Hjelm: Jag bar sett dem tagas derur. Domaren: Ni medgifver vidare att ni visade en märkbar förlägenhet vid kommissariens och kapten Geisterns besök ? Hjelm: Icke öfver kapten Geisterns, hvilken jag aldrig kunde ana kom till mig i fiendtlig afsigt. Men kommissariens antydan om visitation väckte hos mig — det erkänner jag — en verklig förlägenhet. Denna förlägenhet härrörde dock från den förmodan, jag hyste, att min bolagsman mig ovetande innehade förbjudna handelsvaror. Herr Holty... han kastade en genomträngande blick pådenne... bhar dock sedermera bevisat att han icke hade dylikt gods. Vid dessa-för Holt så opåräknade, af Hjelm så väl afpassade ord hade den förre så när af förbittring vid början tappat besinningen. Nu var icke blott dörren tillslagen, utan sjelfva nyckelhålet förstördt, så att han icke kunde göra sig något till godo från den sidan — ty hade Hjelm haft rådighet och djerfhiet nog att i första slaget afväpna honom på det bållet, kunde kanhända ännu något mera bli bekant, Och der bugning, genom hvilken hah