Aftonbladet – 28 mars 1859, sida 2

Tvärtom. Hon lät förstå att herr Holt i dessa dagar hade någon smugelaffär för sig. Aha, kan man se! Holt kände sig lyftad på lätta vingar: han befriades från en omätlig börda. Nåväl, icke är en slik synd. — förutsatt att jag verkligen syndar — just så farlig heller!, Jag vill ej bedömma den saken. Herr Holt kände min mans djupa vedervilja för denna handel. Nu hade Åke också hört talas om det här ryktet och just fruktan att lurendrejerigods Kunde finnas någorstädes i huset förorsakade dei förlägenhet hos honom, som blef anmärkt och upptagen i protokollet. Ack, jag visste icke,, inföll Holt, och hans ögon strålade under beslöjningen, att någon förlägenhet blifvit anmärkt hos Hjelm Han njöt i detta ögonblick ett eget slags glädje. Han Hembar nemligen sig sjelf och sitt geni en beundratide komplimang: Huru lycklig bade den ej varit, denna lurendrejeriaffär i täften! Den tjenade honom till och med ännw-då den förrädiska hustruns besök — främlingsfiskarens hustrus. — så lätt kunnat ge uppslag till en annan sakernas ång. z Herr Holtn,: återtog Emilia,i allt detta ligger någonting kanske mer än besynnerligt. Mer än besynnerligt ? Och jag hade för afsigt att äfven i denna sak göra en fråga. Den är helt enkeltdenna: Fins här : eller fins-här icke något smugelgods?y : ; Manctalar aldrig om sådant;frw Hjelml) svarader han tvetydigt. Det.är ledsamt att herr :Holt-har så litet förtroende tillsmig ... Men, tilladevhon med snabb. vexling i fösten, liksom; hon blifvit träffad af-envinre blixt, men hvärföre-skulle det der. nattbesöket : ovilkorligt innebära en smygaffär af det slaget? Hon strök handen