Aftonbladet – 24 mars 1859, sida 3

blifva bestulen eller röfvad. Rättegångsoch Polissaker. Åtalet mot Ola Månsson. Svea hofrätt har i dag kl. 1 afkunnat utslag i detta mål. Denna bandling lyder fullständigt sålunda: Kongl. Maj:ts och rikets Svea kofrätts utslag i anledning af det utaf -advokatfiskalen här vid hofräten Thure Arvid Billbergh, å advokatfiskalsembetets vägnar emot förre riksdagsfullmäktigen från Kristianstads län Ola Månsson i Gårdslösa anstälda åtal för det Ola Månsson skall hafva, under den tid han tjenstgjort i egenskap af direktör vid rikets ständers lånekontor i Malmö, af egennytta öfverträdt det i 78 8 I mom. af bankoreglementet den 10 Mars 1838 stadgade förbud för ledamöterna 1 samtliga diskontdirektionerna -att såsom kommissionärer taga någon befattning med låneansökningar hos det diskontverk, i hvars styrelse de deltaga; gifvet och afkunnadt i Stockholm den 24 Mars 1859. Sedan direktionen öfver lånekontoret i Malmö uti skrifvelse den 3 December 18538 hos rikets ständers fullmäktige i banken till den i 78 1 mom. af bankoreglementet föreskrifna åtgärd anmält, att förre riksdagsfullmäktigen Ola Månsson såsom kommissionär tagit befattning med låneansökningar hos nämde diskontverk ; samt i anledning häraf och enär direktionen i dess vid skrifvelsen bifogade protokoll för den 24 näs förutgångne November tillika yttrat, att Ola Månsson, då han i anförde måtto handlade mot stadgandet i nämde S, tillika förfarit egennyttigt, bankofullmäktige i skrifvelse den 16 December med åberopande af 3 i ansvarighetslagen för de af rikets ständer förordnade direktörer för lånekontoren i orterna..den 4 Novembar 18531, berörde förhållande hosrikets ständers justitieombudsman anmält till den åtgärd — justitieombundsmarnen kunde anse samma förhållande föranleda, hvarjemte bankofullmäktige tillkännagifvit, att då nyssberörde S i ansvarighetslagen innehölle, att den tUirektör, om hvilken anmälan egt rum, skulle afhålla sig från utöfningen af direktörsbefattningen från det anmärkningen skett, intillHess den tilltalade blifvit genom laga Fraftvunnen dom frikänd, fullmäktige -ombesörjtatt avnan ledamot under tiden komme atti direktionen öfver Malmö lånekontor deltaga, så har justitieombudsmanren, i skrifvelse till advokatfiskalsen betet den 18 Dec., anmodat nyssbemälte embete, att i vederbörlig orduing ställa Ola Månsson under tilltal inför -hofrätten för hvad sålunda emot Ola Månsson blifvit anmärkt. Och har, till följd af detta förordnande, advokatfiskalen Billbergh, uti ett väsende längtar till mina vänner — de torde behöfva mig nu. Men huru tvunget skulle det ej kännas, om vi genom er härvaro komme 1: vill vara laga och e ande på alla sidor. Jag ud att ni är både nog grann. för att uppfatta detta ? Jar, svargdr tenen, och blodet steghonom långt upp öfver tinningarne, jag uppskattar fullkomligt er rättighet att i dag bortvisa samma person som ni för fjorton dagar sedan erbjöd en så varm gästfribet...... Tillåt mig fråga om ni, utom er sjelf, i denna an-. gelägenhet representerar äfven er far och er bror ? Min . far och min bror skola, då-de få veta utgången af denna dags händelser, uttrycka samma åsigt, fast kanske icke på samma vis Vi kunna icke visa våra vänner deltagande på mer. än et sätt. Och det sker genom att liksom. pesten sky och bortstöta främlingen, hvilken icke vet sig hafva begärt ert deltagande? Men: somban icke eger någon skuld deri att en högre makt lät den mörka gerningen upptäekas, så kan han äfven fritaga sig från skulden. att hafva gjort sig förtjent af det bemötande. han.nu rönt... I morgon afreser jag till: Fjällbacka. Tillåter ni mig att hvila här öfver denna natt ? Det är en naturlig sak; och hi lofvar ju — gör ni ej det — att icke förtörnas på mig? Förtörnas på er — hvad rätt har jag till det? Ni följer er , kallelse, Jag följer min. Tvänne främlingar skulle, borde vi aldrig hafva mötts i den--besynnerligaförtrolighet; som funnits mellan oss från första ögonblicket,. då ni tog ett ädelt välde för att återföda hos mig de domnade krafterna, Såsom ni mins, var jag NRVäl redan då mötspänstig... Och nu sopa vi fullkomhgt igen spåren af vår korta bekanskap! Thorborg Guldfvet