Aftonbladet – 23 mars 1859, sida 3

i lighet och nuit utt undervisa, såvida de stödjas af tillräckliga kunskaper,. Nå väl! Detta är ganska riktigt. Men jag vill hålla vad derom att domkapitlen nu skola finna, att lärareskickligheten mycket säkrare utrönes på två timmar än på tio år, och hvad beträflar detta nit, som omöjligen kan i ett praktiskt undervisningsprof ådagaläggas, så är ju detta ord endast sammansatt af tre bokstäfver och kan sålunda lätteligen förbises och betraktas såsom det aldrig funnes iskolstadgan omnämdt. Om det bara vore några flera bokstäfver i detta ord, t. ex. 6 eller 8! Det vore då icke så lätt annulleradt. Den af K. M:t senast förordnade läroverkskomitån säger bland annat: Praktisk öfning i lärarekallst kan icke vinnas annat än vid cen verkigen i gång varande skola, och denna skola måste vara stor, på det att både undervisningen der må kunna förekomma på alla sina olika utvecklingssteg och tillika olikheten af lärjungurnes anlag rätt framträda. Det är endast ge nom en verklig och på fullt allvar menad handäyggning vid undervisningen, som man vinner skicklighet för densamma och som läraregåfvornas halt utrönesn. Detta är det bästa i komitens betänkande. Måtte det under den nye ecklesiastikministerns auspicier blifva med fullt allvar tillämpadt! Den dofva missbelåtenbeten på elementarläroverkets lägre grader skall då försvinna, den med svett och möda under årens tröga lopp förvärfvade dugligheten till egen och andras uppmuntran samt läroverkuts nytta befordras, och den med högre kunskaper utrustade icke försmå att på skolans lägre grader förskaffa sig den lärareerfarenhet. som är af nöden äfven på de högre, och utom bvilken hans kunskaper för elementarläroverket i allmänhet skola blifva af föga gagn. Att den nuvarande chefen för läroverksbyrån sjelf gått -kungsvägen till en af elementarskolans högre lärarebofattningar, tkall ej för hans skarpa blick bortskymma den påtagliga sanningen häraf, Y. te