Aftonbladet – 19 mars 1859, sida 2

De neapolitanska flyktingarnei England. Times korrespondent från Dublin berättar att den 7 dennes uppvaktade en deputation från de neapolitanske landsflyktige, bestående af kanonikus Del Drago, presten Bianchi, doktor Braico, advokaten Pica, professor Shaventa och en gentleman vid namn Schiavoni, beledsagade af en tolk, mayorn i Cork på. hans embetsbyrå. Deputationen infördes af tolken och mayorn, äfvensom öfriga närvarande emottogo dem med de varmaste sympatier. Den af deputationen härvid afiåtna adress lyder sålunda: Sir, — Undertecknade, politiske landsflyktige från Neapel, utgörande tillsammans 66, förutom en qvinna och två barn, aflägga vid landstigandet på britiska territoriet inför er, staden Corks förste medborgare, följande deklaration: Vi äro alla lössläppta från de neapolitanska fängelserna och galererna; ett benådningsdekret skickar oss uti en evig landsflykt och genom en ministeriel ordres pålägges oss ett straff, som icke finnes i våra lagar, — detta straff är deportation till Amerika. Omedelbart förda ombord på ångaren Stromboli, utan tillåtelse att ett ögonblick sammanträffa med våra familjer eller ombesörja våra enskilta angelägenheter afseglade vi i största hast den 17 Januari till Cadix, bogserade af ångfregatten Ettore-Fieramosca, I Cadixviken begärde. vi att blifva satta i land, men erhöllo det svar att spanska styrelsenicke ville emottaga oss. Då anhöllo vi att blifva förda ombord på ett engelskt eller franskt skepp, hvarpå svarades att sådant icke kunde tillåtas, utan skulle vi ovilkorligen transporteras till Newyork. 25 dagar lågo vi i Cadixviken ombord på Stromboli utan att få göra eller mottaga något besök. Vi förklarade bestämdt för StromBolis och Ettore-Fiera-moscas befälhafvare äfvensom neapolitanske konsulni Cadix, att vi skulle draga hvarje skeppskapten, som mot vår vilja, transporterade oss till Newyork, inför behörig domstol. Vi skrefvo per posto till Cadix guvernör och, då vi händelsevis läste i den spanska tidningen La Palma för den 1 Febr., att Cortesledamoten mr Olozaga lagt sig, ut för oss, skrefvo. vi äfven till honom och sände en kopia af. vårt bref till guvernören och ett annat. till piemontesiske konsuln. . Detta var allt hvad vi som fångar ochhållna i strängt förvar kunde göra för att tillkännagifva våra önskningar, Under tiden underhandlades med. flera spanska och tyska skeppskaptener att de skulle föra oss öfver till