Amerika. Slutligen blef öfverenskommelse träffad med mr Samuel Prenties, kapten på amerikanska klipperskeppet David Stewart från Baltimore. Denne kapten. undertecknade, utan att tillfråga eller ens sc oss, kontraktet om transporten för en summa af 8500 z Då uppsatte vi en deklaration, undertecknad af oss alla, innehållande att då vi kommit ombord på ame: rikanska skeppet och säledes befunno oss i frihet, skulle vi påkalla skydd efter de amerikanska lagarne och bedja kaptenen styra till närmaste engelska hamn; och om han framhärdade i att vilja gå till Newyork, skulle vi, alltid respekterande skeppslagarne under resan, anklaga -honom inför domstol för kränkandet af vår frihet, och göra honom ansvarig för alla olyckor som kunde drabba oss: Denna deklaration förvarades, och en kopia deraf sändes till amerikanska konsuln och till Palmas redaktör för att offentliggöras genom pressen. Den 19 Februari fördes vi från Stromboli ombord på det amerikanska klipperskeppet; det afseglade genast, bogseradt 200 mil af Ettore Fiera-mosca. Den 20, kl. 2 e. m., sedan en neapolitanusk officer först varit ombord med en summa af 200 dollars till kap tan Prenties, mottagit bref från oss till Neapel samt återvändt till fregatten, lemnade denna oss. Sålunda allena midt på oceanen, fria ombord på amerikanska skeppet, öfverlemnade vi till kaptenen den redan färdiga deklarationen, hvaraf vi taga oss friheten, sir, att presentera eder en afskrift. Kaptenen yttrade först att han gifvit sitt ord på att föra oss till Amerika och att han icke kunde handla mot sina egna intressen. Vi bådo honom visa :oss kontraktet, hvilket han nekade; men på morgonen den 21 Febr. ändråde han tankar, måhända inseende vigten af vår protest, kallade besättningen afsides; visade. den vår deklaration samt yttrade att vi förklarat oss icke vilja gå till Newyork, utan måste han styra till Cork. På detta sätt uppnådde vi, vördande icke allenast skeppslagarne, utan äfven under iakttagande af skyldig aktning för kaptenen samt respekterade af ofticerare och besättning, Irlands kust. I händelse ni skulle fråga oss, sir, hvarföre vi icke ville öfverföras till Amerika — detta sköna, fria, civiliserade land — svara vi: af flere skäl. Betrakta oss blott; en mängd af oss äro ålderstigna och försvagade till helsan, och huru skulle vi, efter 10 års vistande i fängelserna och 35 dagars resa på sjön, kunna uthärda en långsjöresa på ett seglande fartyg? Hvar och en, som bannlyses från ett älskadt land, för hvilket han fäktat och lidit, önskar att vara det så nära som möjligt. Kanhända skola, till följd af vårt föredöme, vära qvarlemnade kamrater icke föras så långt. Slutligen äro vi nu fria och kunna för första gången njuta vår frihet, utan att hafva gjort hvad det mot oss utöfvade våld berättigat oss att göra: På. detta sätt och af detta skäl äro vi här, begärande gästfrihet af Storbritanniens ädelmodiga folk. Detta ädla folk känner våra olyckor, och dess. styrelse har för 2 år sedan gjort alla möjliga bemödanlen för att förskaffa oss friheten; men då den såg att dess förnuftiga och bemyndigade råd icke vunno sehör, bröt den alla diplomatiska förbindelser: med neapolitanska styrelsen. Vi hoppas likväl att blifva mottagna af britiska folket, som, respekterande sig sjelf, äfven skall respektera de män, som hafva fäkat och lidit för sitt länds frihet och civilisation. Den blomstrande staden Cork: och ni, högtärade ir, som vi icke känna; men till följd af er rangära åsonr en aktningsvärd person och stadens förste nedborgare, skola välvilligt mottaga de italienska lyktingarne, som begära frihetens och fredens hägn f Storbritanniens folk. Times föreslår i sammanhang härmed att in. allmän subskription skall öppnas till unlerstöd för de landsfiyktige.