Aftonbladet – 18 mars 1859, sida 3

. och gjort dess fröjder till lidanden. Mot detta missi förhållande i den menskliga uppfostran och bildningen uppträdde den Lingska gymnastiken för att på vetenskapliga grunder äterföra den svaga rmenniskan till helsa och kraftfull öfverensstämmelse med sitt sanna väsende. Denna gymnastik har väl ännu icke hupvnit utbildas till fullständig vetenskap, men den vinner öfverallt mera erkännande och har redan kommit till en nära nog verldsbekant ryktbarhet såsom ett nödvändigt bildningsmedel för alla och ett kraftigt läkemedel för sjukliga och svaga. Detta erkännande tillkommer i främsta rummet Sverge, det gamla Manhem, denna gymnastiks ursprungliga fosterland. För att om möjligt åtminstone i någon ringa mån bidraga till gymnastikens ordnande så, att den kan allmänt tillgodonjutas och medföra stör sta gagn i samhället, hafva lärare vid Gymnastiska Centralinstitutet uppgjort följande förslag, hvilket här meddelas endast såsom en kort anledning till sakens närmare begrundande af mer upplysta och kunniga män. Förslag till den gymnastiska undervis ordnande inom riket. 4. Gymnastiska Centrallnstitutet. I. Institutets ändamål, läroämnen och lärare. Gymnastiska centralinstitutets ändamål är att idka och utbilda gymnastiken såsom vetenskap och konst i öfverensstämmelse med tidens vetenskapliga bildning. Det är en statens inrättning, som fått sig anförtrodd högsta ledningen af folkets fysiska uppfostran och förbättring, hvarföre personer, som vilja egna sig åt detta värf, kunna derstädes få inhemta nödiga kunskaper, för att sedan såsom lärare tillämpa och utbreda dem till sina medmenniskors gagn. För att uppfylla sitt ändamål måste institutet alltid ega tillräckliga, fullt skickliga och anständigt aflönade lärare, som uteslutande kunna egna sig åt sina ämnen utan att behöfva dela tid och krafter åt för många håll. I anseende till gymnastikens naturliga förgrening och de särskilta vetenskaper, som dermed närmast sammanhänga, framstår följande hufvudsakliga fyrdelning af läroämnen, hvaraf äfven lärarnes antal beror. a) De krigiska idrotterna fäktning och kastning eller den s. k. militärgymnastiken jemte mekanik, menniskans artrologi och rörelselära. Denna afdelning förestås af en professor med skyldighet att hålla föreläsningar i sina ämnen samt leda dithörande praktiska öfningar. d) Allmänna kroppsrörelser med tillhjelp af redskap eller den s. k. pedagogiska gymnastiken jemte beskrifvande och tillämpad anatomi, samt antropologi och diätetik. Denna afdelning förestås af en professor, som är skyldig att bålla föreläsningar i sina ämnen samt leda dithörande praktiska öfningar. c) Allmänna kroppsrörelser utan redskap eller den s. k. estetiska gymnastiken, d. v. s. fristående och förflyttningsrörelser på fast och rörlig grund, såsom ställning, hållning, gång, språng, simning, förberedelse till ridning, brottning, gymnastiska lekar m. m. jemte topografisk anatomi, histologi och fysik. Denna afdelning förestås af en professor, som är skyldig att hålla föreläsningar i sina ämnen samt leda dithörande praktiska öfningar. d) Sjukbotande rörelser eller den s.k. medikal-b gymnastiken jemte fysiologi, patologi och patologisk anatomi. Denna afdelning förestås af en professor, som är skyldig att hålla föreläsningar i sina ämnen samt leda dithörande praktiska öfningar. Hvarje professor är således ansvarig ledare af un-) dervisningen och de allmänna öfningarne i sina ämnen samt biträdes deri af en adjunkt, En af adjunkterna är tillika anatomie prosector samt undervisar i vissa delar af kirurgien, såsom sårförbindning och I läkning m. m. Tvenne biträdande underlärare användas der de bäst behöfvas. För undervisningen af qvinliga lärlingar samt pedagogisk, estetisk och medikalgymnastik för qvinspersoner finnas tvenne lärarinnor, hvilka tjenstgöra under ledning af vederbörande lärare: Professorerna tillsättas af regeringen efter uppgjordt förslag af konogl. direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk, de öfriga läraärneocH lärarinnorna tillsättas af nyssnämde direktion, under hvilken in-k stitutet närmast lyder. För att blifva lärare vid in stitutet måste den sökande hafva genomgått fullständig studentexamen med minst 13 approbatur. I matematik, naturvetenskaper, svenska, tyska, engelska, franska, latinska och grekiska språken fordras minst approbatur, såvida icke den sökande kan förete godkändt betyg öfver genomgången högre examen eller har utgifvit förtjenstfulla läroböcker i sina ämnen. Vidare måste den sökande hafva genomgätt fullständig lärokurs (af 3 år) vid institutet samt der erhållit åtminstone betyget approbatur cum laude i de ämnen, som komma att tillhöra honom. Denna senare fordran gäller äfven för blifvande 1lärarinnor. All befordran sker efter förtjenst och skicklighet, hvartill i första rummet räknas utgifna värdefulla läroböcker i gymnastik. Undervisningen vid institutet börjar hvarje år den 15 September och fortgår oafbrutet 6 timmar hvarje sökendag till den 15 April följande år, hvarefter examen hålles med de lärlingar, hvilka anses vara mogna I att utgå såsom lärare; efter slutad examen afgifver hvarje examinerande lärare sitt vitsord: laudatur, ap probatur cum laude, approbatur eller admittitur öf ver hvarje examinerad lärlings befunna skicklighet il, de särskilta läroämnen, hvarefter institutets sekreterare genom utdrag af examensprotokollet utfärdar bef; tyg, som kostnadsfritt meddelas de afgående lärlingarne. I sådant betyg måste uttryckligen angifvas huruvida den ifrågavarande personen blifvit utexaminerad såsom blifvande gymnastiklärare med eller utan tillåtelse att utöfva medikalgymnastik, eller han J! endast undergått examen såsom blifvande instruktör vid krigshären. Hvarje år vid lärotidens början i September sammanträda institutets ordinarie lärare och välja medelst lika rösträtt en af professorerna till rektor och en af adjunkterna till sekreterare för institutet, hvilka ; hvardera för sina ökade göromål erhålla ett årligt arfvode på stat af 300 rdr. Rektor hartillsynen och ledningen af institutets allmänna angelägenheter, och sekreteraren sköter institutets räkenskaper, för protokoll vid examina och sammankomster, utfärdar betyg, afgående skrifvelser m. m. Öfriga göromål samt läretiden fördelas i möjligaste måtto lika mellan samtliga lärarne, enligt öfverenskommelse vid arbetstidens början i September, då undervisningsordningen bestämmes. ; I. Institutets underhåll. Årlig lön till hvarje af 4 professorer 4000 rdr 16;000: Årlig lön till hvarje af 4 adjunkter 2500 rår 10,000: Årlig lön till hvardera af 2 biträdande uningens derlärare 1000 rdr o..ssmosssstisssrrrörkees rerna 2,000: rlig lön till! hvardera af.2 lärarinnor 800:rdr —1,600:14 rlig lön till en vaktmästare .. 2 500: ; Dito till en dräng ...........s.... 300:11 Arligt arvode till hvardera af rektor och-se: ; kreterare 300 rdr 600: Nödiga utgifter årligen 2,500: tf Summa rdr rmt 33,500. De nödiga utgiftsmedlen fördelas billigt mellan de särskilta lärogrenarne, så att ingen orättvist blifver jottlös eller lidande. III. Institutets lärla.gar. All undervisning vid institutet är fri från afgift letande aan rundan. SER stl ter ft ANAR RNREE Er SR RE RE SADE