fu 1 TARETSRSRISEVIES SENIORER DIE SSR SSP QPR SUS AT Ca Saar BETE NER STOCKHOLM den 17 Mars. Det regeringsbeslut, som vi i går meddelade, rörande -hufvudstadens valordningsfråga. är affattadt i en så trasslig kurialstil, att de flesta af våra läsare torde haft svårt att vid en hastig genomläsning göra sig redo för hvad regeringen härigenom åtgjort 1 saken och på hvilken punkt frågan nu blifvit bragt. Det torde derföre vara i sin ordning attlemna en . kort analys af beslutet, på samma gång vi I framställa några deraf föranledda reflexioner. Regeringen har genom kongl. brefvet af den 15 Mars underkänt öfverståthållareembetets rätt att med besvär öfver den formella behandlingen i valoråningsfrågor taga någon annan befattning än att dem tillika med uppgjorda förslag till K. M:ts omedelbara pröfning öfverlemna, och sålunda uodanröjt det beslut öfverståthållareembetet afkunnat öfver de af ätskilliga husegare anförda besvär och den af samma, embete åt magistraten lemnade föreskriften. att omröstning i wvalordningsfrågor i bufvudstaden skall ske: efter beskattning (hvilken föreskrift magistraten som bekant redan hade förklarat sig, utan afvaktan af K. M:ts utslag, sinnad att sätta i verket); 3 förklarat den af magistraten vidtagna åtgärden, att hänvisa valoxdningsfrågan till klasserna och att sjelf skapa ett par nya klasser, för olaglig, och de beslut, som härigenom åvägabragts, för ogiltiga; men detjetate företagit till afgörande sjelfva hufvudfrågan, det af magistraten, i enligt med de valberättigades öfverenskommelse upprättade förslag, och dervid gifvit sanktion åt en liten del af de valbec rättigades förslag, den punkt nemligen, hvarigenom stadgas, att rösträtt till riksdagsmannaval i hufvudstaden må omedelbart och ej genom elektorer utöfvas, och på samma gång förklarat, att det visserligen står de valberättigade fritt att, i afseende på valordningens vidare beskaffenhet, träffa ytterligare öfverenskommelse, i stället för hvad som nu blifvit förkastadt, samt att den nu lemnade partiella sanktionen icke heller, innan tillämpning af det nya valsättet egt rum, lagligen eger något inflytande å sättet för dylik öfverenskommelses åvägabringande (hvilket sålunda numera odisputabelt är omröstning pr capita); men dervid tillika gifvit magistraten en antydning derom, att om ingen verklig valordning, i stället för den förkastade, före riksdagen skulle hinna bli af de valberättigade antagen och af K. M:t sanktionerad, riksdagsmannaval skulle kunna ega rum blott medelst tillämpning af den nu sank tionerade principen om omedelbar rösträtt, genom en omröstning efter beskattning. Då vi i går yttrade, att ingen kunnat drömma om en sådan lösning, så kan detta synas stå i strid emot det kända faktum, att herrar Ahlsell och Brandel vid sammanträdet inför magistraten i Oktober, då den punkt i de komiterades förslag, som handlar om omedelbar omröstning, blifvit antagen, föreslogo, att magistraten genast skulle insända denna punkt till Kongl. Maj:t och särskilt derå begära dess stadfästelse. Men det hade varit en helt annan sak, om denna punkt på det sättet särskilt hade blifvit till Kongl. Maj:t ingifven, än att såsom nu skett, den blifvit utur ett helt till Kongl. Maj:t ingifvet valordningsförslag lösryckt och ensam sanktionerad. Man bör erinra sig, att då majoriteten af de valberättigade förkastade hrr Ahlsells och Brandels nyssnämda förslag, så skedde det just derföre, att man endast ville ha det omedelbara valsättet infördt i sammanhang med ett sådant ordnande af röstberäkningen som öfverensstämde med flertalets af de valberättigade åsigter. Den nu af regeringen vidtagna åtgärden att sanktionera en naken princip och att ur sanktionen af densamma sedermera med hjelp af grundlagen vilja tillsvidare, och tills en formlig valordning blir antagen, härleda en röstberäkningsgrund för riksdagsmannavalen, som är så aflägsen som möjligt från den som det stora. flertalet af de valberättigade omfattat, är icke blott oformlig, utan ett i lagliga former förklädt oktrojerande af en provisorisk valordning. : Hvart skulle det bära, om regeringen toge sig före att begagna en dylik partiel sanktionsrätt? om hon af vidlyftiga lagar, som blifvit beslutade af ständerna, sanktionerade en enda S, som, då den komme att stå ensam, verkade alldeles raka motsatsen mot allt hvad med sjelfva lagen varit åsyftadt; om hon, då ett bolag begärde hennes sanktion på ett reglemente, blott stadfästade en enda punkt, hvilken, då andra. nödiga bestämmelser och förutsättningar blefve undanröjda, gåfve åt bolaget en alldeles främmande och motsatt karakter och verksamhet än den, som af boaget sjelf vore åsyftad? Vianse det sälunda i högsta grad oformigt och stridande mot den rätta tillämpninsen af den kungliga saktionsrätten att såunda sönderstycka ett förslag och att genom sanktionerande af en princip binda händerna ENE ER ST ONT ANETTES RN Nej, jag vill inte svära falsk ed, herre! ön får tänka på domedagen och ungarna, som sn skall lemna efter sej. Kanske gäger fall