Aftonbladet – 16 mars 1859, sida 3

rierna, instrumentmakerierna samt målare-, smedsj och snickeriyrkena jemte många flera .— förhållan: det högst sannolikt varit enahanda, samt lidande och förluster så för idkare som arbetare troligen cke ringare. : Men, det medgifres, tillverkningarnes minskning och industriens nedtryckning i en eler två städer, i buru betydlig grad de än må hafva egt rum, könna ensamma ej gifva någon tillförlitlig. måttstock för bedö mandet af tillståndet på det hela; och det vore derföre I såsom ofvan nämts; högeligen att önska, det sådana uppgifter, som de nu här omnämda, så fullständiga och noggranna som möjligt, jemväl blefve meddelade ifrån de öfriga städerna; .som; utmärka sig genom någon större industriel utveckling, såsom t. ex. Göteborg, Malmö, Gefle, Eskilstuna, Nyköping, Borås, : Landskrona, Kalmar, Westervik, Wexiö, Halmstad m. fl., samt likaså jemväl ifrån de stora husslöjdsdistrikterna i Westergötland och Norrland.. För finanskomitn anse vi det rentaf vara en ovilkorlig skyldighet, att den sätter sig skyndsamt i beröring med vederbörande och infordrar alla hithörande uppgifter, för attsedermera .sammandraga: dem i en generaltablå för hela riket. Ej.allenast kunna sådana uppgifter, som de ifrågavarande, erhållas af komiten vida lättare och tillika vida säkrare, än de uppgifter rörande jordbruket, dem komiten infordrat från soekenstämmorna och hushållningssällskaperna, utan de torde äfven lemna en vida tillförlitligare grund för bedömandet af landets. närvarande: ekonomiska oc! finansiella tillstånd. Och i öfrigt, hvarföre ensamt anse det af vigt att åstadkomma en landibruksstatstik, på sätt komiten tyckes åsyfta? Detta synes oss, lindrigast sagdt, ensidigt, och i hög, grad ensidigt: ty har ej en industrisratistik öfver fabriker och slöjder likaledes sitt värde, och är den i sjelfva verket mindre nödvändig? Vill man: hafva en omfattande; klar åskådning utaf, på hvilken utvecklingspunkt landet i produktivt hänseende sig befinner, så är det på intet vis nog med:en landtbruksstatistik, eller kar: ändamålet dermed anses vunnet. Ej blot en industriel statistik för fabriker och slöjder, utan ock likadana uppgifter för, bergverken och bruksrörelsen samt för skogsdriften och sågverksrörelsen och för skeppsrederierna och varfsrörelsen äro ej mindre oumbärliga. Och först då har. finanskomiten nöjaktigt löst sin uppgift och fullgjort sitt vigtiga uppdrag, när.den, genom de säkra data den sig förskatfat, visat: 1:0 hvilken utveeklingspunkt samtlige dessa, ou uppräknade hufvudgrenar utaf den nationella produktionen hafva uppnått; och 2:o i burudan ekonomisk och finansiel belägenhet de för närvarande befinna sig, antingen i ett tillstånd. utaf lidande och betryck, samt tillbakaskridande tillverkning och till: växande svårigheter för afsättning, eller :ock uti all deles motsatta förhållanden af raskt tilltagande blomstring, välstånd och rikedom, d. v. s. i ett tillstånd ungefär sådant som det af finansministern för half anat år sedan skildrade. Det är så mycket angelägnare, att man, genom ett bokslut sv att säga öfver samtlige näringarnes och nationella produktionens tillstånd vid 1858 år: utgång kommer till full klarhet och reda öfyer nämde förhållanden, som år 1859 nu ingått med ganska mörka, ingenting mindre än tillfredsställande utsigter för samtliga näringarne, Vattenbristen i bergslager: na och skogsdistrikten, hvilken, som bekant är, nu i flera månader nödgat masugnar, hamrar och sågverk att stå stilla, och den ända upp till de norrländska provinserna sig sträckande barvintern, som gör nästan alla: skogsarbeten och trauiporter af timmer; kol och-malm: nära omöjliza; samt ändtligen de relatift låga spanmålsprisen. och svårigheterna..ertill för Jandtmannen att äfven. till dessa priser kunna afsätta sin säd — alla dessa omständigheter bebåda under loppet af 1859 ett tillstånd för jordbrukarne, för bergslagerna och för sågverken kanskt ännu svårare och mera bekymmersamt än. 1858. Och att man öfver tillståndet under det näst. förflutna året och. vid dess slut, icke gör sig några illusioner, är naturligtvis, då så mycket. angelägnare, som. det årets: lidande just utgör utgångspunkten och början till ett fortsatt betryck, till-en kanske än. svårare konjunktur under det ingångna — en konjunktur för samtlige exportnäringarne, dem .de nu beklagligen inträffade politiska förvecklingarne i Europa,.äfven i sin, mån hota att ganska känbart förvärra. Men om ett fortsatt lidande och betryck, såsom nu för säkert kan antagas, jemväl 1859 kommer att drabba jordbruket, bergslagerna samt skogsoch sågverkrörelsen, huru skulle då fabrikernas och slöjdernas, tillstånd. kunna: förbättras? Detta är sjelfklart omöjligt... Tvertom äfven deras belägenhet måste än mera försämras, då alla. de -folkklasser, på hvilkas välstånd och förmåga att köpa, de skola grunda sin afsättning, utaf sin egen nedtryckta ställning och sina minskade. inkomster blifva nödsakade ätt på allt sätt inskränka sina inköp och:sina behof. Vi återkomma. således dertill, att ingenting är: angelägnare, in att finanskomiten, 0 grund af de säkra uppgifter, dem, den med lätthet kan skaffa sig, uppgör ett ormligt bokslut, så till sägande, öfver landets och samtlige näringarnes belägenhet vid 1858 års utgång och det nu ingångna årets början: Men til verkningsbeloppens nedgående är ej: den enda omständigheten; som lemnar upplysning Om: fa-, priksindustriens relativa ställning. Ännu.närmare skulle somitn komma till kännedom om förhållandet, derest len sökte göra sig reda för de högst ofördelaktiga vilkor, under hvilka de flesta fabriksgrenar arbetåde 1858. Ännu 1857 års sommar fortfor den svindlandt spekulationen i verldshandeln, ochi. följd deraf voro prisen på de flesta: råämnen, . bomull, ull; silke, lin och hampa, hudar, tobaksblad och stjelk m; fl. då ppdrifna till en ytterlig. höjd. Till dessa ytterligt! öga pris hade de flesta af våra fabriker uppköpt er tor del af de råämnesförråd, hvilka de 1856 skull örarbeta.Men efter krisen vid 1858: års slut, och åsom följd derutafnedtrycktes: helt hastigt på tt våldsamt sätt alla dessa uppdrifna.råämnespris. ch prisen. på de färdiggjorda varorna. måste rätta.sig lerefter, och föllo äfven i samma mån. Af dennis sak uppstodo alldeles ofantliga förluster för bomiwsspinnerierna, garfverierna, sidenfabrikerna m. fi rken, hvilka hade uppköptasina. råämmen. till: höga ,ris, men nu måste till låga sälja. sina. färdiggjorda abrikater. Genom en ganska enkel och tillförlitlig. itan svårighet uppgjord beräkning, kan komiten-förskaffa sig full visshet -öfver detta förhållande, och let bör icke heller glömmas eller skjutas på sidan, lå komiten framlägger sin tafla öfver landets. finansiella och ekonomiska tillstånd. : En annan orsak. äfvenledes till ganska känbara föruster och lidanden för svenska industrien:år 1858, ör hvilken. komiten -ocksår icke bör: tillsluta. sins jgon, var det stora: antålet af konkurser, till största lelen ännu outredda, hvilka utbröto bland köpmänren i nästan alla rikets städer vid 1857 års slut-ocl början af år 1858. Skulle. finanskomiten täckar ätta sig i beröring med den här i hufvudstaden ipprättade köpmabnaföreningen, blefve den visst i illfälle att härom erhålla lika .vigtiga som tillföritliga upplysningar. Vi tro oss så mycket mer befogade, att till finanssomitens behjertande ställa fram de förhållanden vi vär nu vidrört, som : öfverståtbållareembetet i-Stockwolm blef utaf finansministern förbigåvget, då-föridne vår ifrån alla öfrige konungens befallningsvafvande.i riket upplysningar infardrades öfver det :konomiska och finausiella tillståndet. Afsigten med letta förbigående ensamt :afkonungensbefallningsrafvande i Stockholms; stad torde, väl icke vara: så vår att förklara; men så mycket mer hafva vi rätt tt beklaga att det egde rum. Hade, likasom de andra landshöfdingarnes, öfverståthällarens utlåtande lifvit infordradt, så lider det väl-icke något tvifvel tt denne sjelf också bade infordrat upplysningar om tällningen ifrån hufvudstadens handels-. och fabriksöreningar; och fullständigare och säkrare upplysninar hade väl ej ifrån någon annan källa kunnat er-(. ållas, Enör Stockholms handlande och iodustriidkare: mn tnRA Ari mthpodlde nttussKlstttreo IIS Ro EK SN Vrgyp AR Jr ar