Aftonbladet – 16 mars 1859, sida 3

armen vid Donau till 30,000 man. (Insändt). Bidrag till bedömandet af Sverges närv. rande ekonomiska coh flnansiolla tillstånd, finazrskomiten vördsamligen tilegnadt: Förden utredning utaf ländets ekonomiska och finänsiella tillstånd, hvilken blifvit utaf K. M:t den inåder förordnade finanskomiten ålagd, lemna de vid muingångna årets början utaf halloch manufakturstämpelkontoren och städernas fabriksoch handtverksföreniogar upprätfade tabeller öfver tillverkningsbeloppen sistförflutne året samt tillverkningarnes stigande eller minskning i jemförelse med de nästförflutna åren, högst vigtiga upplysningar; och rättvist bör förmodas, att komiten icke lärer underlåta att insamla dylika uppgifter, så fullständiga som möjligt, ej mindre ifrån samtlige rikets ständer, än äfven ifrån. fabrikerna på landet samt, rörande husslöjden, hvilken i vissa delar af riket i stor skala fabriksmessigt be. drifves; för satt sedermerai en sammandragen general tablå för regering; ständer och allmänhet framlägga totalresultatet af dessa upplysningar. Hvad hitintills blifvit synligt i tidningarne utäf dylika.uppgifter är ännu högst obetydligt, och inskränker sig till en redogörelse blott förtillverkningsbeloppen vid väfverifabrikerna i Norrköping år 1858 jemförde med föregående ärets. Men dessa uppgifter äro högst nedslående, och skulle ej de, som ifrän de andra städerna och husslöjdsdistrikten varda meddelade, visa en vackrare aspekt, så blir taflan: öfver industriens tillstånd på det. hela i sanning. ganska sorglig, och kommer att sticka af på ett iörfärligt sätt mot den granna, i. bländande färger prunkande målning, som hr finansministern, blott för ett ock. ett halft år sedan, med så utomordentlig skicklighet och talent i siffrors gruppering uppdrog. öfver det allmänna välståndet och näringarnes . exempellösa blomstring. Blott vid klädesoch ylleväfnadsfabrikerna i Norr) köping hade tillverkningen år 1858 nedgått från före gående året med det enorma beloppet af 460.252!,. alnar, till ett värde af icke mindre än 3;009,293 rdr 95 öre, Deremot hade väl bomullsväfverifabrikernas produktion något stigit, men ingalunda på ett sätt motsvarande den stora minskningen af ylleväfnadsproduktionen, eller blott med ett ökadt tillverkningsvärde af 212,688 rdr 74 öre; hvaremot åter den betydliga tricotoch strumpstolsväfnadsindu trien bade rallit, likväl ej med, mera .än 9269 rdr. Öfver för hållandet med öfriga, så stämpelsom ostämpelbara fabrikstillverkningar i Norrköping, socker och sirap. tobak och snus, läder och skinn samt bomullsgårns m. m. hafva tills vidare. några dylika uppgifter ej blifvit offentliggjorda; j . De utaf hufvudstadens fabriksoch manufakturstämpelkontor nu upprättade förteckningarne öfrer samtlige stämpelbara tillverkningarne 1858, lägga i da sen ett högst bedröfligt nedgående i de allra flesic fabriksgrenar, jemfördt imed de två: nästföregående årens. Minskningen af totalvärdet utgör, i jemfö relse med 1856 vida mer än 25 46, och med 1857 oa 23 H eler ifrån 4,164,600 rår bko år 185G, och 3,805,665 rdr bko 1857 till 2,972,040 rår bko 1858. Minskningen visar sig i detalj inom: de särskilta stämpelbara fabriksgrenarne uti följande siffror: 1856. 1857. 1858. Tillverkningen — uppgick nemligen vid tobaksfabrikerna till 637,644. 671,035. 396,29S, Sockerfabrikerna.,.... 1,714,265, 1,987,279. 1,671.575. Sidenfabrikerna ...... 1,049,576. —610,928. 371,571 Vaxduksfabrikerna ... —30,465. — 17,607. 6,174. t.äderf.brikerna ...... 419,902. —195,955. 2E8,976. Strumpfabrikerna ... 94,040. 99,190. — 82,921. Stofftsfabrikerna...... 19,613. 17,182. 12,886. Bandfabrikerna -. 53,988; 514057. 42;222. Klädesfabrikerna...... 73;889.. —82;626. 53,1908: Bomullsoch linnefabrikerna .......sssesss 45,818. 38;146. 30,057.: Korkfabrikerna ..... 25,400. — 34,830. 16;170. Allt bko rår: Vid de fabriker, hvilkas produkter icke äro stämpling underkastade, eller som höra till de så kallade ostämpelbara, och hvilka fabriker finnas i hufvudstaden i betydlig mängd och: åstadkomma tillverknins gar i stor: skala, såsom t. ex. mekaniska faktoriernia och gjuterierna, såpa-, ljusoch tvålfabrikernasoljesla-4 gerierna, porter-, bäjerskt öloch ättikebryggerikerna, tärgerifabrikerna, blyhvitt-, porslins-och:kakelfabrikerna, tapetfabrikerna m,. fl. äro: tillverkningsbeleppen för år 1858 ännu icke så fullständigt :uppgifna och kända, att de också nu kunna här meddeles, och likaså ej heller tillverkningarne af sirup och snus vid sockeroch tobaksfabrikerna. Men så mycket tä dock redan, af. de hitintills kända uppgifterna med tillförlitlighet gifvet, att man säkert kan derifrån draga den slutsatsen, att jemväl inom den Högst betydliga ostämpelbara grenen utaf hufvudstädens fåbriksindustri totala, tillverkningsbeloppet ansenligt nedgått år 1858-i jemförelse med de två-föregående ären, kanske uti ej ringare proportion än minskningen af den stämpelbara tillverkningen. Blott inom hufvudstaden kan således med full trygghet antagas, att samtliga fabrikernas tillverkningar minskats år 1858 med ett belopp af flera millioner. Att ett sådant tillstånd varit förknippadt med lidande och förlust för idkarne, säger sig sjelf; men för arbetarne måste detta lidande hafva varit ändå mera kännbart; ty hvilkeh ofantlig minSkving i arbetstillfällen och förtjenster uppkommer: ej för arbetarne, då tillverkningarne, hvaride sysselsättas och hvaraf de skola bafva sin utkomst, i-ett slag nedgå med flera millioners belopp — och det blott inom en enda lokalitet! Mah lägge nu dertill; att inom handtverkerierna — inom hvilka; många jemväl drifvas i betydlig skåla på fabriksvis och sysselsätta en stor mängd arbetare, såsom .t. ex. gärfverierna, öloch svagdricksbryggerierna, hattmakerierna, skrädderierna, repslagerierna, segelmakerierna, vagnmake