Aftonbladet – 14 mars 1859, sida 3

. cellsystemets verksamma inflytande. 1 några , berättelser har man inskränkt sig till att ant mäla tillståndet såsom till det Yttre godt, och I ett under gudstjensterna ådagalagdt anständigt förhållande. Från andra orter deremot uppgifvas säkrare tecken, såsom längtan efter Guds ord, begär efter religiösa böcker, som de äfven af egna medel inköpt, läsning på egen ; hand i cellen. Från Luleå skrifves, atti derI värande cellfängelse bibelförklaringar visat sig utgöra det verksammaste medlet; från det i Karlskrona förlagda 5:te arbetskompaniet, att den der inrättade skola utöfvat en god verkan på manskapets: religiösa tillstånd. Från Wexiö berättar dervarande predikant, som i 16 år tjenstgjort inom fängelset, och hvars relation är en ibland de intressantaste i denna samling, om en mördare, hvars själstillstånd undergått en sådan förändring, att lärarens besök hos honom varit ått anse sisom verkkga glädjestunder. I samma cellfängelse befunno sig 5 pigor, häktäde för omdöpning och nattvardens emottagande af obehörig prestman! derjemte en mormon. Alla omvändelseförsök hade i afseende på dessa sex personer visat sig fruktlösa. Uti allå de 25 fängelseinrättningar, som dessa berötelser omfatta, har de Tifdömdas antal ej varit större än 18; af dessa ha endast 6 undergått dödsstraffet; och sålunda ?7, åtnjätit befrielse genom kunglig nåd. Ehuru. detta tyckes visa, att benådningsprerogativet under den nya regimen temligen ofta, ehuru nähända ej så allmänt söm tillförene, begagnats, tager sig Ikväl en fångpredikant af den nu mera ofta än förr meddelade vägran å gjorda nådeansökningar anledning att såsom en blånd orsakerna: till det i moraliskt hänseende fördelaktigare tillståndet inom ett gemensamhetsfängelse uppgifvä, att förskoning från dödsstraftet numera icke kan påräknas.. Efter att sålunda hafva bringat samhällets högsta personlighet detta besynnerliga lofoffer, vänder sig berättaren med en alltjemt uppåtvänd, mot höjderna riktad blick till länets höfding, omordande huru åtskilligt öskick; som under dennes frånvaro i fängelset inrotat sig, efter hans hemkömst alldeles försvunnit, likasom dimmornå för. solen — Borde måhända till effektens förhöjande ha tillagts: En annan fångpredikant gör anmärkning deremot att i den vid anstalten inrättade skola undervisning meddelas i Skrifning, och anför såsom skäl för äpmärkningen att ifrågavarande färdighet ju så lätt kän missbrukas till förfalskning af prestbetyg. Såsom en-i våra dagar lyckligtvis mera sällsynt psykologisk företeelse må nämnas huru en i Linköpings läns cellfängelse förvarad fånge vid namn C. O: Andersson, som efter att på öppen sata i Norrköping hafva af hämd och etter en längre tids öfverläggning nedstuckit en arbetskamrat, sedermera Belt öförstäldt och utan att dervid fästa vilkoret af hemlig bekännelse uppgifvit, att han vid särskilta tillfällen varit nära att döda sitt offer, men alltid, då han varit i begrepp att höja det mördande vapnet, hållits tillbaka afen osynlig hand. För att förlama denna hade han ansett sig. behötva ingå ett formligt förbund med djefvulen, hvilken, emot bistånd vid mordet samt framgång i allmänhet i tilltänta synder, engång skulle få anamma hans själ. Sedan han nu känt på sig, som orden föllo, att förbundet vore äfslutadt, hade han i sitt hjerta högtidligen afsvurit all förbindelse med Gud, ställt sina böner till djefvu!en, och sig sjelf uteslutande under dennes fana, hvarefter han velat trötsa och bekämpa Gud; för hvilken han under större delen af sitt lif icke hyst kärlek, utan endast fruktan. I cellens cösanihet hade han emellertid blifvit väckt först tillbesinning: och erkännande, hvaruppå förtviflan följt men slutligen hade hän under den nitiske lärarens ledning kommit till sånn ånger, trö och samvetsfrid. Den 18-årige mördaren, har blifvit benådad. I rapporten från Karlskrona fästningsfängelse förekommer följande märkliga berättelse. Fången nr 164 C.J; Hagman gjorde rymningsförsök den 13 Februari 1858. Sedan rymde han i Juli månad, och blef gripen i Wimmerby för ett af honom . samma dag der begånget mord. Han vistas för närvarande i Kalmar -länshäkte (cellfängelse). En del af närvarande fästningsfångar hade sammanskjutit något i penningar för att till Hagman afsändas. Deras anhållah att få den lilla summan öfversänd till honom kunde jag ej vägrå: Till svar på skrifvelsen till Hagman, bar lenne med vederbörandes tillåtelse hitsändt till sina fordnha kamrater ett bref, som ver adresseradt till fångpredikanten. Af detta bref synet synes det att den, förut så lättsinnige Hagman. kommit i en förändrad sinnesstämning. Några ställen ur brefvet anserjag mig här böra återgifva, såsom bevis på huru den store brottslingen inom cellen snärt nog återföres till besinning. och ånger. Jag vetn, skrifver Hagman, att jag är all godhet ovärdig: både .hos. Gud -och-menniskor. Med afseende-på sitt häktande efter mördet skrifver han, att det var väl att han blef häktad för tt komma till besinning och itise — såsom orlen lyda i häns bref om Honom sjelf — att jag är och har varit en stor brottsling, som röraktat och försmädat. både Guds och menniskors lagar. Derföre tror jag, att, så svårt som det ser ut, det var mig till en stor välsignelses Jag skall rent ut säga, att jag är rikvigt mätt på denna förföriska verlden. Ingen nåd tror jag att jag får, och det får bli derlervid, -blott att. jag kan få nåd hos Gud. Min: största glädje har jag uti att läsa och wänka på min förestående bortgång och det himmelska arfvet, söm jag höppas. Alla jorliska. bekymmer och omsorger har jag glömt. Från sett. annat. fängelse berättas om tvenne dödsfångar, som ieke ens hafva sökt nåd. Clima Hå Kand den RKR TNA oda om ATT