Aftonbladet – 14 mars 1859, sida 3

fn ua OR i ra först RN RA och emottagas medlen i hrr Bonniers, Brudins, Fritzes samt Samson å Wallins boklådor. Stockholm den 12 Mars 18359. A. C. Lindström. A. V.Netzel. Hofpred. och kyrkoherde. Revisionssekreterare. Sam. Godenius. Grosshandlände: Dot religiösa och moraliska tillståndet inom rikets fängelser för år 1858, eniigt fångpredikanternas till kongl. fångstyrelsen derom ingifnå berättelser. Dessa i kongl. cirkuläret af den 30 December: 1835 samt kongl. instruktionen för fångpredikanter af den 3 Juni 1846 anbefallda berättelser utgöras dels af en framställning öfver det moraliska och religiösa tillståndet inom fängelset dels af en i tabellärisk form iffattad räppört öfver fångarnes kristendomskunskap, antalet-afgudstjenster, nattvardsgångar samt i några äfvenledes en uppgift på de hållna religionssamtalens totålbelopp. Detta tabellväsende har i åtskilliga bland förevarande berättelser icke inskränkt. sig inom den summariska rapportens område, utan äfven blifvit ntsträckt till den egentliga framställningen, hvilken deraf antagit en viss schematisk torrhet. I andra finner man deremot ett utförligare, om större erfarenhet i andliga ämnen vitthande framställningssätt jemte åtskilliga i moraliskt och psykologiskt hänseende ganska mtressanta iakttagelser. De fängelseoch korrektionsanstalter, från hvilka berättelser ingått, äro Karlskrona, Landskrona och Ny-Elfsborgs fästningar, eellfängelserna i Stockholm. Falun, Malmö, Göteborg, Linköping, Kalmar, Wexiö, Luleå, Kärlshamn, Nyköping, arbetsoch korcektionsinrättningen. i Göteborg, länsoch sronohäktena i Noray Alingsås, Norrköping, Karlstad, Jönköping och Örebro, samt första, remte och elfte kompanierna af kroroarbetskåren; Fångarnes totalbelopp har vid dessa 25 fängelseinrättningar under årets lopp uppsått till 5440. Utan att här ingå i statistiken öfver de syrkliga förrättningarne, hvilken i de flesta if dessa berättelser upptager mesta utrymmet, vilja vi lemna en hastig öfversigt af det mosaliskä och religiösa tillståndet inom rikets fängelser, sådant det här finnes tecknadt; hvarvid vi likväl måste beklaga, att just denna intressantaste sida af fängelselifvet i allmänhet icke synes ha blifvit iakttagen med den nitiska uppmärksamhet som de yttre formerna. vad det moraliska tillståndet angår, så uppsifves detta ha varit: vid Stockholms norra kronohäkte tillfredsställanden,, vid Landskrona rästningsfängelse nöjaktigt, i Örebro. gemensamhetsfängelse mera tillfredsställande än unler de senaste 10-årem, i Luleå cellfängelse till och med glädjande.. Från andra orter leremot, såsom Norrköping och Nyköping, äro råpporterna mindre lofordande, och fångarne uppgifvas blott hafva visat medvetande och ;rkännande af sina brott samt ånger deröfver. I Falu länsfängelse har tillståndet icke föranledt någrå egentliga anmärkningar. I straffoch arbetsfängelset. å Norrmalm uppgifves det moraliska tillståndet ha: visat sig vara i förhållande till det begångna bröttets beskaffenhet, Hvilken propörtion likväl för vissa fall synes ha varit omvänd, enär t. ex. barnamörlrskor sägas i allmänhet befinna, sig. på en högre moralisk ståndpunkt än de försvarslösa. Detta vid första påseendet besynnerliga förnållanide väcker efelertid ingalunda vår förvåning. Samma fenomen visar sig ofta hos ifdömda, sedan dessa. en gång kommit. till Sesinning; och i allmänhet verkar det enstaka brottet, äfven det-gröfsta; vanligen icke så menligt: på menniskans moraliska natur, som en länge förtsätt, ehuru oftast för lagens arm oåtkomlig låstbarhet. Berätte:sen från Elfsborgs fästning åtnöjer sig med attskildra fångarnes beteende såsom i utvärtes måtto stilla och anständigt; ochi denfrån kronoarbetskårens förstå Kömpäni afgifna, säges manskapets mötaliska tillstånd vara sådant som man kan vänta sig. Emellertid: har antalet af unler arbetstiden begångna förbrytelser vid detta kompäni icke varit större än förut! Minst tillfredsställande Visasig rapporterna från dej 3lekinge förlagda fängelseinrätthingar. IKarlskrona fästning säges nemligen-det moraliska tillståndet betnna sig på en: slåg ståndpunkt,, och i Karlshanins kronocellfängelse varabeklagligto I-deflesta från Cellfängelserna ingångna berättelserna Vitsordas på det mest ;fvertygande sätt cellsystemets välgörande indytelse på fångarnes. sedliga tillstånd. Så berättas från Falun, att vid dervarahde cellfän3else intet återfall till brott egt rum; från en andan ört, att fångarne önskat tillbringa den återstående strafftiden i cell. Flera bland rångpresterna framhålla det olimpliga. och nenliga af de gemensamma transporterna till tingsställena; och förorda fånsäkningens bållande itlorä sjelfva fängelsets i en af beruittelserhå föreslås, att de; som ej blifvit ådömda mer än 2 års fängelse, aldrig borde försändas till fästning. Fångpredikanten i Falun vitsordar särskilt nyttan af 1855-årssttafflag, samt anmärker behofvetaf en särskiltlärare för föngelset, då han, såsom blötttillförordnåd, icke utan försummande af sina andra embetsåligganden kunde egna fångarne. så. fullständig vård som önskligt Xore, så mycket mindre som denna vård i etbecellfängelse i afseende på en enda fånge fordrar lika mycken tid som för 12-i ett gemensamhetsfängelse: För den fysiska vården af 22—23 fångar, det vanliga antalet af på en gång i Falu fängelse befintliga; äro 10 personer sysselsatta; för deras andliga vård deremot blott en erida. I Kalmar här bildat. sig ett fångvårdssällskap; hvars ändamål är att söka förekomma återfall: i brott, och hvars stadgar åtfölja berättelsen: : I fråga om det religiösa tillståndet inom fängelserna; finner man;.-såsom vi redan antydt;. berättelserna i allmänhet ha möra äktgifvit på kunskapen än på lifvet; .en brist, som vanrligen, vida mindre bör tillskrifvas. lärarnes personlighet än det. officiella kyrkosystem, i hvilket de blifvit uppämimade; och som på dem utöfvär ett ofta af dem sjelfva omedvetet in1.