Aftonbladet – 14 mars 1859, sida 3

genheter (i st. f. att nu alla tre deri deltaga) äfvensom ministern för Slesvig och ministern för Holstein; 3) att den hittills gällande allmänna infödings(medborgare-)rätten upphör och ersättes af en speciel infödingsrätt för hvarje särskilt provins (dock gemensam för Holstein och Lauenburg); att ministrarne för de enskilta angelägenheterna måste hafva infödingsrätt i vederbörande provins och åtminstone en af helstatsministrarne sådan rätt i Folstein och Lauenburg; samt. att jemväl detta göres: till vilkor för embetsmärnen i ministeren för provinsens enskilta ångelägenheter och för samtliga lokalembetsmännen. För. helstatsministrärne (med ofvannämda inskränkning) och för alla i helstatsdepartementena anstälda embetsmän sant för officerarne vid ärmen och flotcan fordras blott infödingsrätt i någon af monarkiens delar. För redan anstälda. embetsmän gäller detta vilkor blott vid. förflyttningar; 4) att konungen efter regeringens tillträde utfärdar i fyra exemplar edelig örsäkran på författningen, och att deraf genom vederböranide minister ett exemplar öfverlemnas till hvarje representation; 5) att reprsentätionernas befosenhet, utvidgas i flera fall, såsom att de hvardera välja ett lika antal medlemmar i riksrätten, att ingen relstatsskatt kan utan deras samtycke påläggas eller örändras, intet statslån upptagas och ingen utskrifning för armen och flottan ske, äfvensom att .statsräkenskaperna granskas af en geniensam komite. — Slutligen innehåller utkastet åtskilliga förslag för att åstadkomma enhet i vilkoren för embetsmäns; afskelande och pensionering samt till tryggande af :vissa borgerliga friheter, såsom föreningsfrihet, rätt för en anklagad att inom 24 timmar ställas inför domstol, tryckfrihet, döck hvad Holstein och Lauenburg vidkommer under iakttagande af förbundslagarne, samt domstölarnes: befogenhet. att döma om missbruk. åf embetsmyndighet. i i Utkastets första del innehåller bestämmelserna angående helstatsangelägenheterna, hvilkas hufvudsakliga punkter här ofvan äro anförda. Andra delen af utkastet innefattar ett detaljeradt förslag till särskilt örfattring för Holstein. De vigtigaste i detta förslag gjorda .. förändringar vid.,.det af -regeringen iramlagda förslaget äro: vid 1, att det må upptagas i Nelstatsförfattningen, att Holstein är en sjelfständig del af monarkien, och att orden: till eviga tider förenad dermed genom successionsordningen af 1853 må uteslutas; vid 2, att den må : uteslutas; vid S.3; att den må uteslutas, emedån i utkastet till belstatsförfattning finnes uppgifvet hvad som är helstatsangelägenhet, hvaraf följer att alla andra frågor höra till de särskilta angelägenheterna, — domänerna ch skogarne skulle sålundä komma att räknas till e senåre; vid .S 4, som handlar om särskilta angeigenheter gemensamma för Slesvig och Holstein, att en må upptagas i helstatsförfattningen; vid 4.5, att stadgandet, attkonungen utöfvar sin myndighet i hertigdömet genom ministern för Holstein, må upptagas i helstatsförfattningen; vid 7, att stadgandet om evangelisk-luthersk statskyrka må upptäagas i helstatsförfattningen; vid 8, att stadgandet, att domare kunna afskedas genom lag och dom eller när de hunnit 65 år med pension, må upptagas i helstatsförfattningen; vid 49, att den må uteslutas till följd af ett stadgande i helstatsförfattningen att domstolarne i alla monarkiens delar äro berättigade pröfva frågor om öfverskridande af polisens och auktoriteters befögenhet; vid 10 ätt Kiel må blifva valort i stället tör Itzehoe, vid 11, som handlar om tiden för ständernas sammankallande och sammanvaro, att den må öfvercå i helstatsförfattningen, samt vid S 12 och 13; innehållande att nya lagar utom provisoriskt, då ständerna ej äro samlade, icke kunna utfärdas och gälla ej heller upphäfvas eller ändras utan ständernas birall, ätt dessa 18 må upptagas i helstatsförfattningen. Betänkandet föredrogs den 7 Mars i stänlerförsamlingens plenum, : Sedan den kongl. sOmmissarien förklarat, att han ville meddela hvad. ban hade att säga om de: särskilta aflelningarne af utkastet när uppläsningen väl slutat, företogs uppläsning af. det vidlyftiga lökumentet ända till sjelfva förslaget till författning, hvarpå ordet af presidenten gafs åt len kongl. kommissarien. Denne förklarade sig i korthet emot utskottets framställningar och protesterade möt de slesvigska angelägenheternas indragning under ständernas öfveräggnming. Derpå uppmanade Reincke kommissarien att framställa sina speciella anmärkvingar mot enskilta delar af betänkandet nu inder första behandlingen, men kommissarien eg. Det uppstod då en varm debatt mellan ;tskilliga ledamöter, hvarpå till sist presidenen upprepade Reinckes uppmaning till komnissarien. -.Mem? denne teg alltjemt. Presilenten yttrade då, att han trodde församlingen hafva gjort sitt; han ville högt förklara detta ör att konstatera, att församlingen nu hade örgäfves. bjudit handen till fred. Hela föramlingen reste sig, till tecken att den intämde. : 3 FRANKRIKE. Akerbfuksministera hr Rouher har tills vVilåre erhållit förordnande att efter prins Näsoleon öfvertaga ledningen af ministeren för Ylgerien och kolönierna. Monitören innehåller en uppsats: om franska regeringens ställning till pressen. Tidninsen förkläfar det utomlands allmänt utbredda ntagandet, att tidningarne äro underkastade :ensur, vara fullkomligt oriktigt, äfvensom de lutledningar om regeringens äsigter man draser af tidningarnes språk falska. Så ofta nåon allvarlig fråga uppstår eller ett vigtigt aktum timat, vänder sig regeringen genom iet officiella bladet direkte till nationen. Denna Jltid iakttagöa pligt skall regeringen under en nuvarande pohtiska ställningen så mycket samvetsgrannare uppfylla; som den allmänna nenipgen mer än någonsin är vilseledd. Ett kejserligt dekret har bfifvit utfärdadt, vilket förbjuder enhvar fransman, att utan Tanska regeringens tillåtelse mottaga någon f en utländsk furste förlänad utmärkelse. En lylik tillåtelse kommer endast att på vigtiga pch syiinerliga skäl meddelas. Enligt en korrespondens från Paris skulle den af 14 personer bestående budgetskomiten örja sin diskussion den 2 dennes. Komiten wjournerade sig dock på hr Devincks förslag; hvilken ansåg budgeten icke förr kunna företagas till pröfning, än regeringen meddelat tillräckliga upplysningar öfver den hela verlden för närvarande sytselsättaride frågan om krig eller fred: Derjemte uppmanade komiten statsrådspresidenten Baroche, att infinna sig hos Komiten, för att meddela nödiga upplysningar. I Käns ställe infann sig dock endast grefve Mörny, som HKöll ett längre tal till komiten och uppmanade henne att helt enkelt votera budgeten och förlita sig på kejsarenis vishet; men komiten lät ej derigenom inverka på sig: Fön förklarade, att Hon ganska väl visste; att Kon ehligt författningen icke hade rättighet att sysselsätta sig med de utrikes angelägenheterna, men hön vore defemot berättigad ätt icke votera budgeten, om han för tyndt finna. och hän srarå darfripe