Aftonbladet – 10 mars 1859, sida 2

Till underdånig åtlydnad häraf, afgaf bemulte komite den 28 Juni följande året 1856 sitt underdåniga Betänkande och förslag angående åtgärder för befrämjande af en förbättrad skogshushållning, derati, efter meddelande af upplysningar från Våre samtbefallningshafvande rörande tillståndet med skove i rikets särskilta landskap samt framställning hufvudåragen utaf såväl den inhemska som utändska skogslagstiftningen i äldre och nysre tider, komi n, i enlighet med derför abgifne grunder, uppstäl t förslag till ny förordning öm skogarne i riket samt till nya eller förändrade föreskrifter i vissa delar. af skiftesstadgan och flera andra med skogshushållningen sammanhang egande ämnen; hvarjemte föreslagits inrättandet af en särskilt skogsstyrelse i hufvudstaden, äfvensom ny organisation af skogsstaten i landsorterna samt inrättande af åtskilliga skogsskolor, med uppgiord beräkning. öfver härtill erforderliga kostnader m. m.; allt på sätt närmare inhemtas af komitens omförmälta arbete, hvilket, jemte tillhörande bilagor samt de särskilta ledamöternas i vissa delar afgifna reservationer, blifvit till trycket befordradt. Efter det Vi öfver det nämda förslaget till ny skogförordning samt till ändringar i skiftesstadgan inhemtat Vår högste domstols underdåniga yttrande, öfverlemnade Vi, medelst nådig skrifvelse af den 30 Maj 1857, detta ärende till rikets senast försimlade ständers pröfving, med tillkännagifvande, att Vi, som ansett den speciella granskningen af de framstälda förslagen lämpligen kunna tillsvidare anstå, för Vår del funnit följande allmänna bestämmelser böra läggas till. grund för ny lagstiftning wui ifrågavarande ämne, nemligen: 1:o att kronoparker samt an re kronans skogar och planteringar borde, derest särskilta omständigheter ej annat föranledde, bibehållas oförminskade och ställas under vård och förvaltning af en i hufvudstaden inrättad särskild styrelse, med underlydande tjenstemän och betjente i landsorterne, i ändamål att. behandlas efter sådan på vetenskapliga reglor grundad hushållningsplan, som betryggade deras framgena bestånd och tillväxt; 2:0 att häradsallmänningarne likaledes borde bibehållas oförminskade och oskiftade samt stå under skogsstyrelsens vård och förvaltning, i ändamål af enahanda regelbundna behandling som kronoskogarne, men med rättighet tör dem, som, efter hittills gällande grunder, kunde anses såsom delegare i dessa allmänningar, att tillgodonjuta den behallna afkast ningen deraf, antingen in natura eller med de derför inflytande penningar, på sätt delegårne sipsemellan öfverenskomme; dock att kostnaden ej mindre för skogarnes indelning, der sådan ej redan skett, än äfven för deras vård och skötsel, skulle i första rummet af afkastningen godtgöras; E 3:0 att skogar å kungsgårdar, boställen och alla andra kronans och allmänna inrättningars hemman och lägenheter skulle, så vidt med afseende å deras beskaffenhet pröfvades lämpligt och hinder i öfrigt ej mötte, på allmän bekostnad till regelbunden hushållning indelas; dock att å hemman eller lägenheter, som ej vore under kronans omedelbara disposition, kostnaden för skogarnes indelning borde efter hand godtgöras af den inflytande afkastningen; 4:0 att, hvad anginge de kronohemman och lägenheter, hvilka besittas med stadgad åborätt, innehafvarne, så framt den vid indelningen föreskrifna hushå Ining iakttoges, skulle ega att fritt använda årliga afkastningen af skogen, hvilken, till dess sådan indelniog skett, endast finge till husbehof begagnas samt, i händelse :hushållsplanen öfveriräddes, kunde på lämplig tid sättas under förbud; 5:0 att samma rätt och förmån äfven borde tillkomma boställshafvare, derest boställets skog ei öfverstege 500 tunnland, eller, ehuru mindre, likväl vid dess indelning funnes i betydligare mån öfverstiga boställets behof af skogsfång, i hvilka falldet borde ankomma på Vår nådiga pröfning, om och under hvad vilkor skogen finge antingen af boställshafvaren bibehållas och nyttjas eller ock af skogsbetjening särskildt vårdas och förvaltas, med iakttagande, att af skogens behållna afkastning i första rummet tilldelades boställshafvaren hvad honom skälige borde tillkomma; 6:0 att, då skogen å kronans: eller allmänna inrättningars på arrende upplåtna hemman och lägenheter ej funnes vara af. dez större betydenhet, att den borde ställas under särskild vård och förvaltning af skogsbetjening, men dess indelning till regelbunden hushållning dock pröfvades lämplig, hädanefter vid utarrendering af sådana hemman borde stadgas förbin else för arrendatorn att, derindelningen blifvit verkstäld eller kom er att ske, ställa sig vederhörligen uppgjord plan i afseende å skogens behandling till efterlfnad, emot rättighet för honom att fritt få disponera hvad af skogens årliga afkastning icke åtginge till hemmanets behof; 7:0 att oskift skog, tillhörande hemman, by eller socken, ej finge, om någon delegare det bestrede, annorledes än till husbehof användas, derest en regelbunden skogshushållning icke iakttoges; 8:0 att sockneallmänning ej finge skiftas utan pröfning och tillstånd af vår befallningshafvande; 9:0 att svedjande i skog och betesmark, äfvensom getters utsläppande i skog borde förbjudas; 10:0 att, der, i följd af särskilta förhållanden, afrödjning af skogstrakt skulle finnas lärda till mehn för klimatet eler växtligheten å angränsande jordområden eller medföra fara för jordeller bergras, eller kunna föranleda annan våda, sådan skogstrakt måtte kunna fridlysas från annan än den mera inskränkta afverkning, som kunde pröfvas vara i nämde hänseenden oskadlig och hvilken under behöriga kontroller skulle få verkställas; samt t 11:o att, i sammanhang med införande af en sådan lagstiftning rörande skogshushållningen, förhöjda och i viss mån förändrade ansvarsbestämmelser för tillgrepp och åverkan i skog borde antagas. Beträffande åter af komiten föreslaget stadgande, angående enskilta jordegares förpligtande att i vissa fall draga försorg om återväxt af skog å afröjd skogsmark; så, ehuru Vi erkände riktigheten af den utaf rikets ständer vid nästförutgångna riksdag uttalade åsigt, att staten måste anses ega befogenhet att, så vidt sådant vore erforderligt till afvärjande af vådorna af en allmännare skogsbrist i särskilta trakter af riket, bestämma sådana inskränkningar i den enskiltes dispositionsrätt öfver sin skog, hvarigevom dess framtida bestånd kunde betryggas; funno Vi likväl, i anseende till de flera betänkligheter, som möt begagnandet af statens omförmälda rättighet förekomma, och enär i allt fall en lång tid sannolikt komme att åtgå, innan tillgång blefve på en så talrik skogspersonal, att den, utan mehn för de allmänna skogarnes vård och skötsel eller eftersättande af sina åligganden i afseende på tillsynen ötver boställens och andra publika hemmans och lägenheters skogar, skulle kunna medhinna de ökade göromål, som af det ifrågavarande stadgandet komme att blifva en följd, Oss för det närvarande icke böra framställa förs ag till något stadgande i ofvanberörda syftning, helst först syntes böra afvaktas erfarenhetenom hvad inverkan föresynen af det mera fördelaktiga hushållningssätt, som, till följd af den vå lagstiftningen för de allmänna skogarne, skulle blifva infördt, kunde komma att utöfva jemväl på vården och behandlingen-af enskiltas skogar. För öfrigt fästade Vi rikets ständers uppmärksamhet derpå, att, derest de ofvan ang n2 grunderna för nya stadganden i fråga om skoj hushållningen