Aftonbladet – 4 mars 1859, sida 2

I lagstiftande kårens konferenssal uttala sig ih de deputerade med mycken häftighet mot kriget. En af våra industriella storheter, vicepresident i församlingen, sade för ett par dasar sedan, då ämnet var på tal: vi skulle gerna söra hvad som helst för att afhålla kejsaren från att begynna ett krig i strid mot helå verldens mening, men vi äro alldeles vanmäktiga emot den oinskränkta viljans. Landet är värnlöst emot en så absolut makt. De storartade krigsrustningarne fortgå. Inom sex veckor blifva 800 pjeser fältoch 400 pjeser belägringsartilleri i ordning. Fabrikerna för tillverkning af fältproviant ha en hel månad varit i verksamhet natt och dag; de ha gjort 253,000 portioner om dagen. Angbåtar äro hyrda för att transportera trupper från hamnen la Joliette. Kommissariatet har hopat massor af proviant och furage, färdiga att transporteras och skeppas ett par timmar efter ordres. Slutligen har krigsministern bildat i Marseille för den militära sjukvården en medici: sk stab, färdig att gå i fält och beräknad för 10,000 sjuka. — Samtliga förberedelserna hänvisa på en tillämnad styrka af 120,00 man. Som jag redan nämt, skall kriget företagas på en gäng till lands och sjös. Marskalk Canrobert är utsedd att, under kejsaren, föra befälet i Ital:en, och amiral Parceval Deschenes att kommendera en eskader i Medelhafvet.n Prinsen af Joinville har just nu i en välskrifven artikel, med öfverskrift. La Marine å vapeur dans la Guerre; tryckt i Revue des deux Mondes, undersökt vigten af krigsoperationer till lands och vatten isamband. Denna uppsats har gjort stor sensation i Frankrike: först emedan den återväckt sympatierna för prinsen af Joinville, som är lika populär i flottan, i armåen, hos bourgeoisien och hos massan; för det andra derföre att artikeln harmat kejsaren, ty: på samma gång prins Joinville ådagalägger sin beundran öfver Frankrikes militäriska storhet och talar med entusiasm om dess armå, ger han äfven sin hyllning åt andra nationer och särdeles åt England. Slutligen har det synnerligen förtretat att prinsen har afhandlat frågor, som ingen: annan i Frankrike nu vågar tala om, och att han med skicklighet framlägger de planer man bör följa vid ett fälttåg i Italien. Direktionerna för de franska och sardinska jernvägarne hafva öfverenskommit om sådana mått och steg, att på deras banor skola kunna transporteras 6000 man om dagen med ammunition och materiel ända till foten af MontCenis. Sålunda undviker kejsaren att tåga genom Schweitz och dermed bryta dess neutralitet. Se här huru statskuppen varit lönande i finansielt hänseende för vår dessförinnan totalt ruinerade. kejsare. Hans officiella apanage är 25 millioner franes. Dessutom gör han djupa hål i statsdomänernas kassor, hvilka före hans uppstigande på tronen voro inbegripna under apanaget, men numera räknas till den öfriga budgeten. Inkomsten häraf uppgår till omkring 7 millioner. Dessutom har kejsaren tagit under sin disposition: alla de anslag för välgörande ändamål, som förr hvarje departementschef förfogat öfver, och hvarigenom kejsaren slipper att gifva nådegåfvor ur sin egen kassa, men ändå kan. synas frikostig. Kejsarens hela inkomst kan sålunda uppskattas till 35 millioner. Härtill kommer att prins Jerome har en million, prinsessan Mathilde 200,000 fr., och prins Napoleon 1 million, oberäknadt 800.000 francs extra i år. Ni finner häraf att vi betala dyrt för äran att hafva en Napoleon på tronen. Här omtalas, att så snart konferenserna äro slutade, skola de neutrala makterna aflåta en not till franska regeringen med förfrågan om anledningen til.och afsigten med Frankrikes rustningar. Det blir i senaste laget, ty då är kriget redan för dörren. Jag har nu, på den lysande bal somstaden Paris gaf för prins Napoleon och hans gemål, sett denna unga prinsessa. Jag kan säga att kejsarinnan icke har något skäl att bli afundsjuk på den sextonåriga medtäflarinnan.. Prinsessan har allt för mycken likhet med sin fader, .som icke just är någon Apollo. Det vackraste hos henne är hennes -hår, af denna obeskrifligt rika bruna färg, :som -man icke a annorstädes än i Italien, och sällan er. Hela Paris, eller åtminstone större delen, sjunger visor om kejsarens och kejsardömets fall — på Hayti. När tryckfriheten är dödad, flyr satiren till den muntliga traditionen och till handskriften. Sålunda cirkulera från man till man en mängd epigrammer och kupletter rörande det svarta majestätet, som gaf signalen åt det hvita att taga kejsarevärdigheten. De äro fulla af mördande anspelningar. Madame Lafarge går igen. Ni mins utan tvifvel denna qvinna, som för 20 år sedan i många månader sysselsatte den franska rättskipningen och den europeiska allmänheten med sina skickligt hopspunna historier, som skulle frälsa henne från lagens dom för det hon förgiftat sin man. Hon undgick bödeln, men blef hållen i långvarigt fängelse. Der skref hon en pjes, kallad En fallen qvinna. Hon har deri öfverfört till scenen sin egen hemska roman, med den idealiseringen, att hjeltinnan i pjesen är offer för ett olycksbringande misstag, hvilketiupplösningsscenen ändtligen inses af den, som då förenar sitt öde med den förmenta mörderskan. Stilen är högst ovanlig och gripande, såsom i allt hvad denna qvinna lät et under ransakningen; men ovisst är om teatern får tillåtelse att uppföra stycket. M. Secribe har uppträdt personligen i en borgerlig komedi af tragisk lynne. M. Audep Fr DT Rat FE I Sh 5 EG IR G PE vå pa RR RE TAR ONE 1 e Hems s ss 00 ww eåM rs MA HO HH hh NH