Aftonbladet – 4 mars 1859, sida 2

Käre min Åke, då du började rätt se på mig, blef jag förvandlad till min fördel... Det der är ju så enkelt... När man känner sig få framgång, är det ej svårt att vara klok och god. Således, föreställ dig ej längre att det var blott mitt värde som väckte gnistan i ditt hjerta till lif. Men, Emilia ......n : Men Åke, hvarföre dölja att det var först de små behag, som vår bosättning här gaf mig tillfälle att utveckla, och sedan ... sedan ... svartsjukan ... O, hvad de qvinnorna ändå äro litet ädelmodigal Det förstås — för det att de qvinnor, som Gud tillåtit nyttja sitt förstånd, icke vilja gifva alltför mycket stoff åt männernas underliga inbillningar! Ty, säge hvad man vill — så långt har jag hunnit i lärdomen — ären j stundom lika svaga i er styrka som vi äro starka i vår svaghet. Min lilla hustru, nu blir du sannerligen inbilsk och icke alls lik den hustrun, som var så blygsam i början af vårt samtal. Jag vill blifva lik henne genast, om du erkänner att din kärlek icke hvilar på blott och bart mina förtjenster? : — Nåväl, så får den hvila på hvad den vill... Är du nu nöjd?, Ja, det låter Höra sig ...... Men det går i dörren derute ... Hjelm steg skyndsamt upp. Han skulle känt sig oändligt besvärad om någon ötverraskat honom under en sådan liten förtrolig stund. Sedan han gått till salströskeln, fann han att det var Holt som kommit, troligen för att söka honom, Men Holts.utseende gaf just icke tillkänna någon sådan afsigt: det förrådde snarare ett