Aftonbladet – 3 mars 1859, sida 2

hör ännu är.mer än hos de flesta nationerj fången i feodala begrepp, som. dock komma att pe med sig. Dessutom kan i afseende på denna punkt anmärkas, att vid rösträttens utöfvande i Frankrike, der den under åren 1848—1852 var ej blott lika, utan fullkomligt allmän, förekommo inga våldsamma uppträden vid valen, ej Heller köp. Att, det oaktadt, utmärkte män inkommit i Englands underhus, berodde, menar hr Renström, derpå att i England finnas flera statsmannaförmågor, så att alltid kandidaterna, hvilket parti de än må tillhöra, vore utrhärkta man. Sedan det är visadt att förutsättningen var falsk, så blir den :slutsats, som följer på hr Renströms :oaktadt, icke heller af synnerlig vigt. Corollarium af räsonnemanget är emellertid, att riksdagsmannavalen måste falla på utmärktare män i den mån som rösträtten sker efter skattebelopp. Utan att bestrida, att ett exempel härpå från Göteborg, der rösterna vid riksdagsmannavalen räknats obegränsadt efter skatt, kan framvisas hr Renströms egen riksdagsmannabana, hvilket ankommer på tycke och smak att bedöma — månne det är alltför närgånget att fråga, sedan man tagit i betraktande qvaliteten af framställningar sådana som den, med hvilken vi just nu sysselsätta oss, huruvida ej den lika rösträtten möjligen kunde frambringa en representant af åtminstone lika stor djupsinnighet som hr Renström ådagalagt eller någon som åtminstone sökte bättre taga reda på historiska förhållanden mnaän de åberopas såsom bevis för en mening, eller innan det påstås att de, som varit af motsatt mening, icke visste hvad de sade. Dertill kommer, heter det vidare om England i hr Renströms skrift, att parlamentsledamöterna icke uppbära några arfvoden. Detta gör att korruptionen derstädes ej. kan blifva så vådlig). Denna fråga, om arfvoden böra eller icke böra betalas, är en sak för sig, om hvilken mycket kan sägas både för och mot, men, med -förlof sagdt, alltför invecklad för att kunna på stående fot affärdas. Men br R: til ägger att xom en sådan grundsats här antoges, så vore talaren ej rädd för äfven den personliga rösträtten. Med anledning häraf be vi få erinra att inom vår. fyrdelta representation betalas inga arfvoden: åt riddarhusledamöterna. Äfven i borgareståndet lär knappt någon ledamot anse ett arfvode af 5 å 6 rdr bko om dagen, att betäcka alla kostnader för vistelsen i hufvudstaden, utgöra en sådan fördel, att ban blott derföre skiljer sig under en längre tid från sin enskilda verksamhet eller affärer och från sin hemort. Det är egentligen inom presteoch bondestånden som ledamöterna kunna göra afseende på arfvodena, och der beror detta ju icke i någon mån af frågan om lika rösträtten. Man skulle då, — om inga arfvoden funnes, förstås — tminstone icke få så långa riksdagar som nu, då många synas tala, och tala i oändlighet, blott för riksdagens förlängning. Här torde man hafva kommit underfund med den egentliga och i så fall berömvärda orsaken till hr Renströms egen ovanliga tystlåtenhet såsom riksdagsman; men vi beklaga likväl att nödgas bestrida argumentet. Det är nemligen bekant att de längsta debatterna och talen hållas på riddarhuset, hvars ledamöter icke njuta arfvoden. Äfven Amerika, hette det, företedde långt ifrån något exempel, som talade till; förmån för den lika rösträtten. Hr Renström är, det är sannt, icke den förste och blir väl ej heller den siste af de konservativa och de grå, som funnit brister i Förenta Staterna och gerna skulle vilja korrigera en och annan bland folksuveränitetens synder, hvartill bland annat hör den allmänna och lika rösträtten. Men det vore intressant om hr Renström såsom fyllnad i sitt yttrande täcktes undervisa oss andra, )som icke veta hvad vi säga, huru han ville ställa det med en graderad röstskala i Förenta Staterna, och låta oss veta, huru det skulle komma att se ut. NORGE. , Tidningarne från Kristiania gå till den 27 Februari. Från kommissionen för ny rättegångsordning har förslag till rättegångsordning i brottmål, innehållande 350 paragrafer, inkommit till justitiedepartementet. Detta förslag angår likväl blott rättegången vid underrätt. Enskilta bref från Stavanger till Morgenbladet uppgifva, att vid Kinn och i norra fiske-distriktet blifvit fiskadt omkring 400,000 tunnor. Om intellektuel bildning med särskilt afseende på qvinnans uppfostran. (Forts. från gårdagsbladet.) Orsaken är ögonskenlig. Kunskapen har intet praktiskt värde, om man nyttjar dessa ord i den mening, som vanligtvis fästas vid dem, penningevärde, för qvinnor eller män, fjettrade vid handarbete. De senare kan hon verkligen ingifva hopp att komma undan såI JE tÖCR ASP Sää ta I st RE TATE BN. ESSER DCS