Aftonbladet – 2 mars 1859, sida 3

Om intellektnel bildning med särskilt afseende på Gvinnans uppfostran. I dessa dagar, då det sedan-länge framstälda yrkandet om beredande af tillfälle för den svenska qvinnan att inbemta en :solidare bildning ejblott vunnit ett allmännare erkännande, utan äfven ett betydande steg blifvit taget till dess förverkligande, torde det för många af våra läsare och läsarinnor ej. vara utan intresse att erfara hvad. en utmärkt engelsk författarinna, miss Imily Mlärreff, soma skrifvit flera värdefulla arbeten öfver detta: ämne, yttrar om nödvändigheten af en gedigen intellektuel bildning, särskilt för hennes: kön. Det är ur hennes senaste skrift, Intelectual Education and its influense on the character and happiness of womenn, som vi hemtas följande uppsats, hvarmed hon inleder sitt intressanta arbete: ; Få ämnen hafva ådragit sig större upp-. märksamhet i närvarande ögonblick än det om. uppfostran och undervisning, och-ifå ämnen har också den allmänna meningen undergått större förändring inom en jemförelsevis kort tidrymd. De gamla fördomarne :hafva blifvit öfvergifna den ena efter den andra, och det tyckes som vi nu vore i större fara att anse metoder och läroböcker som sett universalmedel för allt nationelt ondt, än attbestrida den allmänneliga nödvändigheten af bildning. Striden vänder sig nu omkring en mera invecklad fråga, nemligen: hvari skall bildningen bestå? Det finnes endast ett sätt att afgöra den, och det är genom att först bestämma hvad som är det yttersta .ändamålet med all. bildning. Att döma af offentliga debatter, diskussioner, öfver resultaterna af examina, planer för folk-) undervisningen m. m., äro vii allmänhet långt ifrån att ha kommit till några klara åsigter i den punkten. k Det är icke vår mening att inlåta oss i de omfattande och invecklade frågorna om nationel bildning och resultaterna af skoloch universitetsbildningen;.men den -allmänt rådande opinionen i, dessa ämnen inverkar äfven -på. qvinnans uppfostran i-hyarje klass äf.samhäl