Aftonbladet – 2 mars 1859, sida 3

icke såsom glänsande bevis, åtminstone såsom lofvande intyg. Jag förbiser ingalunda vigten deraf, att innehafvaren af en akademisk lärostol besitter förmågan, att äfven genom sjelfständigt skriftställarskap föra sin vetenskap framåt, och jag hade önskat, att sökanden ej låtit det erbjudna tillfället gå sig förbi, att i sådant hänseende sig rikhaltigare dokumentera. När jag likväl tager i betraktande, att ett väsentligt hinder för honom att nu utarbeta och utgifva en längre vetenskaplig afhandling är att söka deruti att vården om den lediga professionens upprätthållande, med dertill hörande prefekturgöromäl, uteslutande tagit hans tid i anspråk, så anser jag mig, med i öfrigt åberopande af samma grunder, som redan af flera bland fakultetens ledamöter blifvit ur sökandens meritförteckning hemtade, nu ej kunna annat än förklara honom, docenten Walmstedt, hafva till det lediga embetet styrkt sin kompetens, förnämligast genom det sätt, hvarpå han, under en längre följd af terminer, samma embete bestridt. Det, att en längre tid väl hafva skött en profession, är i min tanke också ett professorsspecimen, hvars värde ej bör uppskattas alltför lågt. . Men striden, har, sade vi, gällt ej blott en princip, utan ock personliga förhållanden, och vi måste lemna derhän, i hvilken mån de senare bestämt sakens utgång, Vi hafva förut påpekat prof. L. Svanbergs föregående beteende mot hr W. och vi skola nu öfvergå till hans votum i kompetensfrågan. Detta votum blef af kemie professorn inom medicinska fakulteten, hr Stenberg, i konsistorium underkastadt en genomgåenda granskning, hvaraf man finner, att icke samtliga professorer i naturvetenskaperna, varit ense i att underkänna hr W:s kompetens. Ett fullständigt meddelande af professorerna L, Svanbergs och Stenbergs anföranden skulle vara högst upplysande angående denna frågas behandling; men då begge dessa anföranden genom sin vidlyftighet, och det ena dessutom genom sitt egendomliga sätt att behandla 1ogiken och svenska språket, troligen skulle afskräcka de flesta läsare, så inskränka vi oss till att ordagrannt anföra de Begge professorernas olika omdömen om de vigtigaste momenterna i hr W:s meritförteckning. Angående hr Walmstedts utgifna disputationer yttrar prof. L. Svanberg: I båda dessa uppsatser finner jag sökanden hafva strängt hållit sig vid den specielt kemiskt-analytiska undersökningen af de stuffer, hvilka han haft under händer, samt icke en gång uti redaktionen, såsom händelsen dock oftast uti nutidens bättre kemisktmineralogiska afhandlingar brukar vara händelsen, berört ens i förbigående sådana ämnen, hvarigenom en läsare kan bilda sig ett omdöme om vetenskapliga beskaffenheten af sökanden — äfven om man företrädesvis söker uppfatta honom såsom mineralog och fyllande den sökta professionen uti dess mera rent mineralogiska discipliner — ifrån sådana hål), som för öfrigt och till stor mångfald, förutom den kemiskt-analytiska, beröra mineralogien 4). Jag har ansett mig böra yttra detta inför fakulteten, icke såsom innebärande något klander, utan endast för att rättfärdiga mig, då jag underkänner de af sökanden utgifna universitets-disputationerna såsom berättigande honom till kompetens till erhållande af den utaf honom sökta lediga professionen Prof. Stenberg åter dömer om samma sak sålunda: Dessa af mag. W. utgifna vetenskapliga afbandlingar äro visserligen hvarken tillantalet många eller till omfånget vidlyftiga; men så vidt jag kan bes döma, har mag. W., om han ock för dem valt ämnen af inskränktare omfång, dock behandlat dessa fullkomligt tillfredsställande, i det han ådagalagt noggrannhet i undersökningen och reda i framställningen.. Om hr Waloistedts vistelse i Freiberg och derifrån medförda betyg yttrar prof. L. Svanberg: Då jag aktgifver på, att de af Freiberger-akademiens lärare afgifna intyg om sökanden icke innehålla något positift 5), utan endast vitsorda hans flit att bevista föreläsningarne och deltaga uti anstälda öfningar, anser jag dem — så värdefulla de kunde vara för en 16 å 20-årig yngling — vara till den grad af ringa värde för en redan engagerad wuniversitetslärare, särdeles om han på dem vill grunda sin qvalifikation såsom mäktig att öfvertaga en universitetsprofession, att jag med skäl kan ifrågasätta, huruvida det icke för sökanden varit bättre, om: dessa intyg icke varit bifogade. hans ansökan.s Prof. Stenberg frågar härvid: Innehålla de då några för mag. W. mindre fördelaktiga omdömen? Visserligen icke. De innehålla deremot, att han med flit och framgång begagnat sig af undervisningen vid läroverket, och dessutom att han är en skicklig och noggrann analytiker; men dessa vitsord anser prof. Svanberg vara alldeles för underhaltiga för en akademie docent, som studerat vid ett utländskt läroverk just för att fullkomna g i sin vetenskap. Långt ifrån att dela denna prof. Svanbergs Ååsigt, anser jag det deremot vara både orättvist och omöjligt att från dessa betyg bortresonera allt värde; ty de bevisa verkligen, att mag. W. med .nit och framgång sökt att utomlands under utmärkta lärares ledning förkofra sig i sin vetenskap, varvid, han oek varit i tillfälle att taga kännedom om undervisningsmetoderna vid de förutnämda :berömda utländska läroverken. ; I sammanhang härmed yttrar prof. Svan.herg: Måhända torde det härvid icke anses obehörigt, om jag :omförmäler att jag förgäfves uti utländska vetenskapliga journaler eft-rsökt några publikationer ngående vetenskapliga forskningar, hvilka resulterat af sökandens utrikes vistelse 6), hvilket jag :omnämner, icke för at; derigenom förringa hans möjligen ander resan gjorda studier, utan endast för att derigenom få en -komparation emellan honom och andra mera framstående vetenskapliga yngre resenärer, hvilka, då de resa i geologisk, mineralogisk eller ke nisk riktning (sie!!) :samt derunder längre tider uppehålla sig på en plats, oftast bruka sysselsätta sig med utredandet af någon sådan vetenskaplig fråga, utt de vunna resultäterna eller de gjorda iakttagelserna antingen under utrikes vistelsen eller åtminstone snart efteråt blifva framlagda för det vetenskapliga publikum, hvarigenom åter. utvisas, så väl ut elementarstudierna varit af resenären undangjorla före resans anträdande, som att föll nytta blifvit Iragen af-resan för att intränga uti sådana delar af retenskapen, hvilka åtminstone för de exacta vetenkapernas ;idkare äro nödvändiga vilkor för att uppatta dem i deras betydelse. (PP?) Prof. Stenberg anmärker härvid: Af huru ringa betydelse det än är, anser jag mig lock, på förekommen anlednig, böra nämna att i oggendorffs Annaler för :år 1852, bd. :86, s. :91;Efin1es en uppsats af Scheerer om en metod att gvanitatift skilja jernoxid från jernoxidul, hvaraf synes, let mag. W., under det -han studerade i Freiberg, emnat bidrag till de försök, som finnas anförda, för utt ådagalägga denna metods användbarhet.s 4 Hr W:s resa med geologen Cotta gifver orof. Svanberg anledning till följande nobla ch humana ord: a SR VA TEEN professorsförslag uppfört sökande, :som -ej :speciminerät? PL je AN AR ER AN. TR I pr — ft ebär, -att docenten Walm