Aftonbladet – 2 mars 1859, sida 2

rentaf af missmod eller af soldatens allvar före ett slag. Måhända skall stormen ännu afledas genom vår Herres underbara mellankomst; måhända skall Itzehoerförsamlingens majoritet (ursäkta, att jag nämner den i samma andedrag med vår Herre!) besluta sig i författningssaken för ett sådant afsöndrings-arrangement på fullt allvar, som man knappast väntat, måhända skall Tyskland sjelf derefter få annat att stirra på, än det lilla Slesvig; allt detta är möjligt utan tvifvel, men så länge vissheten härom ej låter sig taga med händerna, lefva vi här i ett tillstånd af vuhyggelighed, som tynger på de bästa och nedtryceker de modigaste. Det är här den allmänna öfvertygelsen, att krig i Europa icke längre undgås mer, än veckor; en gång ansåg man att sådant skulle vara till Danmarks fördel, tilläfventyrs skall det blifva det ännu, men tyvärr göras detta slags uträkningar vanligtvis utan värden, och, som Times yttrade häromdagen, det är med ett krig som med en dans, man låter andra börja, man slutar med att sjelf vara med. SB.