Valordningsfrågan. Från Malmö skrifves den 19.i Malmö Nya Allehanda: Sammankomsten å rådhuset sistl. torsdag var ganska 4alrikt. besökt och diskussionen rätt lifiig: Sedan borgmästaren Malmborg uppläst det af komiterade uppgjorda nya förslaget till valordning vid riksdagsmannaval för staden (se A.B. n:o 37), föreslog tullförvaltaren Bellander att mån genast skulle skrida till omröstning, hvarvid de som röstade ja skulle anses vara för det nya förslaget, och de som röstade nej mot det nya, men derjemte för det gamla förut förkastade förslaget. Ehuru ingen af de närvarande syntes hafva något att påminna mot denna proposition, förklarade dock. magistraten. efter en kort stunds öfverläggning, att votering endast fck ega rum rörande det nu framställda förslaget, hvilket derefter punkt för punkt upplästes och diskuterades. För förslaget talade rådman Falkman och -bagaren Möller, hvaremot dr Bergh i ett skriftligt anförande och handlanden Or J. Kock i ett muntligt talangfullt föredrag: förklarade sig ogilla detsamma. Handlanden J. P. Bager gjorde derefter den proposition, att de, som ogillade det nya förslaget, skulle underteckna -en reservation till protokollet samt förklara att de derjemte till alla delar gillade den förra komitens. valordningsförslag, hvilken. proposition äfven bifölls. Vid slutligen anställd votering blef komiterades nya valordningsförslag af pluraliteten antaget. Malmö d. 19 Febr. Efter omkring 6 veckors mild och öfta regnig väderlek hafva vi hu åter fått en-liten visit. af. vintern. Någon snö har äfven fallit i natt. — Juridiska föreningens centralafdelning hade i går afton sammanträde, hvarvid under ordförande af HK. exe. justitierådet Ginther diskusionen ganska lifligt fortsattes angående kreditlagstiftningen. Den omfattade för aftonen hufvudsakligen 1:0 frågan om lämpligheten af: föreskriften i kongl: förordningen d. 28 Juni 1798; -,att skuldebref, hvilka skola för gällande anses; böra antingen af utgifvaren skrifvas och undertecknas eller ock bestyrkas af 2:ne vittnen, af hvilka det ena skall hafva skrifvit skuldebrefvet. Mot detta stadgande erinrades, att då skulden i öfrigt vore af gäldenären erkänd eller bevisad, invänd