Aftonbladet – 24 februari 1859, sida 3

saknar stöd i jernindustriets historia. Med förbigå nde af äldre och till större delen mindre väl känd: örhållanden torde i detta hänseende endast följand: uppgifter rörande jerntillverkningen under inneva nde århundrade behöfva åberopas. Under de första åren af detta århundrade upp skattade man Europas tackjernstillverkvitig, med in beräkning af Rysslands tillverkning i Asien, till ungefärligen nn 3.500,000 sk. t. v. 184: 13,800,600 D 1850 .. 20,750,000 1856 oc ....31,000,000 Sverge var under första åren 3f detta århundrade omkrin; 400,000 1840 .. 639.900 1850 .. 28.000 1856 och 1857 i medeltal ungefärligen ..........n. i. 800,060 ch den utgjorde således af bela Europas i början at -letta årkundråde ungefärligen VA 1840 ... Men ifven med antagande att behofvet af svenskt jeri icke stigit i samma förhållande som af de stora qvån titeterne af i allmänhet sämre beskaffenhet, kän nian. vid betraktande åf ofvan anförde uppgifter ej gerns betvifla, att en vida Större tillverkning af svenski jern än den nuvarande, skölle med fördel kunna afsättas, och det torde Vara svårt att ädagalägga hvarföre icke Sverges tackjernstillverkning nu kunde, utar att leda till någon prisnedsättning, utgöra åtminstone lika stör Ähdel-som 1850 eller !, af hela Europas. således en million i stället för åttahundra tusen sk Sverges egen statistik visar för öfrigt att, hurt små de steg än varit med hvilka jernhandteringev här i landet fortgått i jemförelse med jernhandteringen på det hela i Europa, så hörer en tillökning rör år af 50 till 100 tusea. skeppund i tillverkning och export, likväl icke till några sällsyntheter. Men isynerhet torde härvid Tförtjepa uppmärksamhet, att. på ett enda år, nemligen 1855, täckjernstillverkningen steg till mer än 200,000 skeppund högre belöpp än hvad den i medeltal varit under de fem förutgående åren, och att Under åren 1856 öch 1857 stång jerustillverkningen var i medeltal ungefärligen 130,000 skeppund samt exporten af stångjern, gröfre jernmanufaktur och tackjern med ungefärligen lika belopp högre än i medeltal under åren från och med 1851 till och med 1855; allt med stigande priser. En export af 150,000 skeppund jernmalm från Gellivara synes derföre vara alltför obetydlig för att på afsättningen af landets jerntillvefknidg kunna utöfva något menligt inflytande, och en farhåga härför bör än mindre kunha ega rum, om i betriktande tages: att, såvida en med svenskt jern jemförlig produkt af malmen skall kunna påräknas, vid tillverkningen måste användas träkol, å hvi ka priset öfverallt i Europa, öndantagandes i Finland ooh andra ryska provinser, är högr: än här i låndet i allmänhet, och i Finland likväl ej lägre än i Norroch Westerbötten, hvarest Gellivara-malmen isynnerhet torde komma att begagnas, samt att fråktkostnaden för den till ett skeppund jern erforderliga malm alltid blifver betydligt högre än för ett skeppund härifrån Hemtad Tärdiggjord vara, isynnerhet i fråga om stångjern, för hvilket den svenska malmen väl hufvudsakligen kunde anses vara eftersträfväd. Då, vid beviljandet af export utaf jernmalm genom den af Eders Kongl: Maj:t gillade och faststälda samt den 18 December sistlidet år utfärdade tuiltaxa, tullafgiften blifvit bestämd till 50 öre för centnern, så synes väl härvi4 vara afsedt att, genom afsiftens högre belopp, i allmänhet förekomma sådan utförsel. Hufvudskälet härtill torde ock hafva varit att redan existerande verk icke måtte blifva.-lidande genom förlusten eller fördyrandet af malmtillgångar, bvarpå de blifvit gruvdade. ellår som för dem vore båhöflige. Men genom exporten af jernmalm från Gellivara, kan, säsom ofvan är a: fördt, malmfånget icke för något verk komma att minskas eller försvåras, och nämde skäl för en -hög exporttull förefinnas således, hvad Gellivaramalmen angår, icke. j Genom sin belägenhet i en nära öde trakt med så ringa växtlighet att någon betydlig bruksrörelse på skogarne derstädes icke -kan grundas och genom sin väldiga malmmassa, hvilken, hittills föga begagnad, :j heller shädanefter kan utan till mindre del emot vad malmqvantiteiens betydlighet medgåfve, inom! andet med härvarande tillgångar å brännmaterial sillgodogöras, skiljer sig Gellivara malmfält likasom sfriga störa maimfält i Norrbottens fält i väsentlig nån från rikets jernmalmsfält i allmänhet; och der :n så betydlig olikhet i naturförhållandena eg r um; der kunna ej heller enahanda författningar vara ämplige. ; Också har långt före detta ansetts behöfligt, att all jernhandteringens befrämjande i de norra ortera bevilja åtskilliga ;speciela förmåner, hvaribland ett :ågt lösningspris för vissa masugnars tiondetackjern och ända till 30 frihetsår för så -beskaffade bergs ruksiorättning ar, hvarför i:andra orter i riket eniast nio frihetsår få åtnjutas, ehuru dessa förmåner cke synas hafva varit synnerligen verksamma: till-berämjande. af det ändamål som med dem åsyftats. På nu anförda skäl, och-då ifrågavarande jernrägsanläggning utgör ett företag af den: omfattving, såväl hvad dermed förenade kostnader angår) om i afseende å det gagn det kan komma att medöra, att detsamma synes vara väl förtjent af det un4 lerstöd från: det allMänhas sida, som getom den sökt örmånen af, tullfrihet under vissa år för :en årli xport af 150,000 skepp. Gellivaramalm kunde an äggarne beredas; och allt för vigtigt för att till sin erkställighet äfventyras genom vägran eller inskrankiiug af Hvad i detta Hänssende blifvit i underdånig ret begärdt, anser kolegivm Sig böra i thderdånig) set Hemställa, att berörde förmån, tinder vilkor att ernvägen varder inom viss lämplig tid fullbordad nåtte på sätt sökanden i underdånighet anhållit, för an tid af tid är från det jernvägen blifver färdig, i råder Beviljas, helst Uppoffribgen å statens sida at fen stadgade tullufgiften, så betydlig den än visår ig till-siffran, i wNerkligheten kan anses: för. ingen när, utanjen jernväg till-hafvet, enligt kollegiitan ka,sej allenast icke någon export .af Gellivaramaln kulle komma att-ega rum och följaktligen ej helle vågon tullafgift derför till statsverket inflyta, ute sellivara malmberg äfven i öfrigt för landet förblifsa, såsom hittills, en nära nog ofruktbar skatt. Hvad derefter beträffar sökandens anhållan att fi ill riket valfritt införa lokomöotiv, vaägharj maskine ;ch redskap samt materialer af hvad beskaffenhet dej dra må, som för jertvägens anläggnivg och brin-sande i follfärdigt skick för trafikens öppnande er. ordras, så, enär Eders K. M:t vid flere föregå gnej illfällen beviljat tullfrihet vid införsel af materiale; och effekter, som varit behöfliga för de jernvägsbyggnader, hvilka här i landet blifvit af enskiltabo. iag eller personer företagna, såsom för jerfivägarne Xöping—Hult, Gefle-Fahin med flere mindre dyliöv atliggnidgar, har köllegiurm desto hellre funnit) sig böra i underdånighet tillstyrka nådigt bifall tilll :nsökningen i denna del, som flera af de hufvudsak-) igaste hit hänförliga artiklar, exempelvis jernvägs-i skenor, redskap och -maåskinerier samt delar deraf, celegraftråd -o. s. v., äro enligt gällande tulltaxa ij Ilmänhet befriade från införseltull, samt tullinkomsten :af de öfrige effekter, som här åsyftas, och hvilsa egenthgen torde utgöras af jernvägsfordön med avad dertill hörer afvenssom skrufvar och annat för vägbyggnaden erforderligt manufaktuf;smide ellgr ntgods, icke kan anses af någon betydenhet i jem:örelse med vigten af det företag, hvars befordrande senom befrielse från tulldfgiften afses; hemställände Collegium i underdånighet; för den händelse Eders M:t finner skäl att ansökningen i detta af cende vifalla, det vederbörande-måtte få sig såsom vilkor särvid ålagdt att till, generaltullstyrelsen, som det ulle tillhöra att bestängqpade kontroller, under EF;