Aftonbladet – 18 februari 1859, sida 1

I STOCKHOLM den 18 Febr, Såsom man finner af ett längre ned i bladet infördt meddelande, har -hufvudstadens magistrat, i skrifvelse till öfverståthållareembetet, förklarat, att denanser sig förbunden att ställa sig öfverståthållareembetets utslag på besvären i valordningsfrågan till efterrättelse, och derföre i egenskap af valförrättare beslutit, att nya längder öfver de: röstberättigade skola uppgöras, upptagande tillika tretton olika slags skatter och afgifter till stadens allmänna behof; Det förefaller något besynnerligt, att magistraten redan innan tiden för besvärs anförande. öfver öfverståthållareembetets resolution tilländalupit och sålunda långt innan det kunnat visa sig, huruvida icke Kongl Maj:t, till följd af dylika. besvär, kan finna sig föranlåten att till..all kraft ;och verkan upphäfva nämde resolution, . anser sig förbunden att ställa. sig densamma till. efterrättelse och börja sätta der lemnade föreskrifter i verket, Det är att gå något för. långt i. förutsättning: om hvad som är Kongl. Maj:ts tanke och mening, och det röjer tillika en, icke ringa grad af sjelfförnekelse, när :magistraten icke. ens synes antaga såsora en möjlighet, att Kongl. Maj:t skulle kunna, i strid med: öfverståthållareembetet, anse t.:ex. den . väg, som magistraten sjelf .beträdt vid. frågans behandling, såsom den riktiga och med grundlagen öfverensstämfianides er Emellertid. erinrar hela denna. långa lista på särskilta skatter och afgifter, huru. vanskligt det är;— på samma gång det är. grundlagsstridigt — att i städer, der ingen omröstning efter-beskattning hittills. egt rum, vilja vid frågan om valsättets ordnande använda en dylik omröstning. I de städer, der valsättet hittills. varit omedelbart, har man haft en gifven, mycket varierande praxis och häfd för bestämmande af det sätt; bvarpå dessa skatter och afgifter skulle beräknas,--och grundlagen har derföre för dessa städer kunnat. stadga en skatteomröstning i frågor. rörande : valsättets förändring. ..I afseende -på.de städer, der valsättet hittills varit medelbart och der sålunda ingen skatteomröstningegt. rum, har. grundlagen , deremot icke velat stadga någon. sådan, emedan det skulle varit att för dessa städer tillämpa en -helt annan princip än dem som förut i dem varit gällande, och emedan någon praxis fören beräkning af rösterna i-och för en skatteomröstning icke finnes gifven. Om-nu genöm ett grundlagen tolkande; supplerande och förvridande maktspråk: det skulle bli definitivt bestämdt; att de valberättigade i hufvudstaden skola, icke genom personlig omröstning, utan genom: skatteomröstning, öfverenskomma om: valsättets förändring, så skulle de icke blott ha förlorat det fotfäste, som grundlagen och häfdvunnen praxis gif: vit dem, utan de skulle stanna i den största ovisshet och förbistring i afseende på sjelfva skatteberäkningen. Det är nemligen; så snart ingen norm är gifven, i högsta grad tvetydigt, hvilka afgifter kunna hänföras till dem som utgå för stadens allmänna behof. Otaliga tvistefrågor kunna vid tillämpningen häraf uppstå, hvilka förmodligen endast kunna lösas genom maktspråk uti flera olika instanser, och man har på den vägen icke synnerlig utsigt att snart komma till något resultat. Denna omständighet borde kanske kunna väga något i deras ögon, som böra: vara intresserade för att hufvudstaden icke blir orepresehterad vid snart instundande riksdag. Vigten af att hålla grundlagen i helgd, att icke obehöriga förklaringar af och tillägg till densamma gifvas, är dock det skäl, som hos hvar och en borde gälla framför allt annat: För afgifvande af dylik grundlagsförklaring, som den öfverståthållareembetet låtit kommä sig till last, saknas icke blott all laglig befogenhet; detär tillika omöjligt att fota densamma på några grunder,-som ens kunna få ett sken af juridisk antaglighet: Det är en oblyghet utati like, att vilja påstå, att emedan grundlagen stadgat skatteröstning för en viss kategori af. städer, skall en sådan ega rum i städer, som höra till en helt annan kategori, i alla städer: Saken är så enkel, att intet slags advokatyr kan vränga bort densamma. ; Hvarje rätt, som i grundlagen lemnas medborgarne, gäller i hela sin utsträckning och får icke underkastas andra undantag och inskränkningar än dem grundlagen sjelf uppställer. I 14:5 riksdagsordningen är det nu medgifvet städernas valberättigade att få om förändringar i valsättet fritt öfverenskomma. Der uppställes endast den inskränkningen, att der valen hittills varit omedelbara (och en skatteröstning sålunda egt rum) omröstningen i detta fall skall ske efter skattebeloppet. För de öfriga städerna är icke stadgadt huru votering i sådant fall skall ega rum, Men så snart en votering är stadgad eller lagligt medgifven utan att annan särskilt föreskrift är lemnad derom; huru den skall ske, så är det en votering efter personer, icke eter :skaätter, rörelser eller någon annan norm. Votering efter Han. kan ej undoå att. haorina att jag bebri-l