Aftonbladet – 17 februari 1859, sida 3

tföngarnes klassificering och afskiljande endast Å om nätterna. 1 Filadelphia åter tycke se mån I hafva haft åtminstone en. dunkel förest ällning I derom, tt en klassificering efter fåvigarnes Imer eller , mindre förderfvade sinnelag vom I svår att gen. unföra, emedan det fordras långvarit aktgn vände på en persons PP örande, innan. man lyckas så intränga 1 hans själ att manken ns Md graden af häns ralitet; sämt att, om c sekel on hd KG cering vore möjlig, dens. renat Avellan fånrer den olägenhet, att um; de klasserna motgarne uti de mera förderfv: sras förbättrande. verkar ansträngningarne till de X icke blott afMen i Filadelfia ville ma u äfven tvinga böja den moraliska smittan, uta te, att ångra förbrytaren att gå till sitt eget in för framtisina fel och fatta goda föresatser ae a 4 n i den, och. härtill ansåg man ensi igen förening med religionsundervisning st skulle hvarje -annat medel egna sig. Arbete åter vänja fången vid nyttig verksaml Met; it Sådana synas de grundsatser hafva Nr vekel på hvilka upphofsmännen till detta sån IYCKe omtalade fängelsesystem byggde dets: YMmMa vid dess första uppträdande. Då detsa MM2 likväl ännu var alldeles opröfvadt, synes MAN ha föredragit att tillämpa det endast ut. de del, af fängelset, hvaremot fångarne uti öfriga delen behandlades efter Howards kl. sifikationsmetod. Isoleringssystemet genomfi des dock icke länge uti detta fängelse. Re dan kort efter anstaltens öppnande fann man det nödigt för cellfångarnes helsa att emellanåt förunna dem frisk luft; och emedan man då ännu icke uppfunnit de nu för tiden i Europa brukliga afskilda spatsergårdarne, måste man under fångarnes vistelse i det fria frångå den ursprungliga afsigten att hålla dem strängt isolerade. Krig och industriella kriser åstadkommo också snart en tillväxt i förbrytarnes antal, så att fängelset öfverfyldes, och flera fångar måste inrymmas i hvarje cell. Slutligen lemnade man. fångarne också utan arbete. Fängelset var derföre redan på förfall, när man omsider i Europa började att ifrå för det der ursprungligen införda systemet. — Länge ansträngde sig det Pennsylvaniskå fängelsesällskapet förgäfves i sina bemödanden att få ordning ånyo, införd ianstalten. Först år 1821 lyckades det sällskdpet, att i lagstiftande församlingen genomdrifva ett beslut, hvarigenom förordnades att ett nytt fängelse med isoleringsceller för natt och: dag skulle uppbyggas. Man antog härvid den numera för nyare fängelser nästan : allmänt begagnade strålplanen, enligt hvilken. fängelset fördelades i flyglar, hvilka såsom. radier utgå från en gemensam medelpunkty hvarifrån man kan öfverskåda de öppna kör . ridorer, som genomlöpa flyglarne och på hy j. kas begge sidor cellerna äro belägna wt cen eller flera våningar. Det nya fängelsets kulle bestå af 7 flyglar och inrymma ett str ,;t antal celler. Arbetet påbegyntes 1823, och 2 år derefter hade. man hunnit få 3 flyglar fö rdiga, då plötsligen befallning gafs, ata mam tillsvidare skulle afstå från fortsättningen. ÅA nledningen var deny. att det auburnska systemet nyss förut häde börjat användas 4 strten Newyork samt lyckats tillvinna sig anhängare också i Pennsylvanien, hvarföre tvekan. uppstod, buruvida man icke borde frångå Tladelfiasystemet och adoptera det avburnska. (Forts.)