Aftonbladet – 17 februari 1859, sida 3

valbetinnande. Med anledaning at amerikanska frihetskriget upplöstes sällskapet dock redan år 1778, men såsom en följd af verksamhet torde böra anses, att Pennsylvamiens samma år föreslagna författning bestämde, att, straffen skulle framdeles blifva mindre blodiga och att arbete skulle införas i fängelserna. (Det bör nemligen anmärkas, att drottning Anna hade upphäft den milda lagstiftning, som William Penn hade gifvit åt Pennsylvanien, och i stället der infört Englands dåvarande grymma lagar, hvilka ännu år 1819, då strafflagarne begynte reformeras i England, belade 2253 särskilta förbrytelser med dödsstraff, och deribland åtskilliga arter af snatteri till ett värde af en enda eller några få shilling.) Under förändradt namn trädde det nyssnämda sällskapet ånyo i verksamhet år 1787, lät genom sina medlemmar gifva religiös undervisning åt fångarne i Filadelphias dåvarande fängelse, trädde i korrespondens med Howard, utgaf följande året en broschyr angående fängelsers konstruktion och förvaltning samt inlemnade år 1789 till lagstiftande församlingen ett fullständigt försläg till fängelseförbättring. Detta hade till påföljd, att församlingen 1790 utfärdade en lag, som icke allenast nedsatte straffet för åtskilliga brott, utan äfven stadgade, att i Filadephia skulle uppföras ett fängelse, innefattande icke allenast större rum för olika klasser af förbrytäre, utan äfven enskilta celler för de gröfre brottslingarnes afskiljande från hvarandra och från öfriga fångar; hvarutom inrättningen under uppsigt af fängelseinspektorer, hvilka skulle af stadens styrelse utväljas ibland åtskilliga utaf sjelfva lagstiftände församlingen på förslag uppförda personer åf Filadelfias mest ansedda, redligaste och menniskovänligaste innevånare. : Det nya fängelset blef snart uppbygåt, till någon del efter en af Howard uti dess första stora arbete om fängelserna uppkastad plan. i Väl blef den nya byggnaden imånga at. seenden bristfällig och har i senare tider, då! man åt fängelsebyggnadskonsten egnat så SN sorgsfulla studier; blifvit vida öfverträffad. Men det var emellertid inom dess murar som mar. allra först tillämpade det sedermera så berykt: ade filadelphiasystemet. Såsom allmänt i kändt och redan förut blifvit omnämdt, tordrar detta system; att fångarne skola hele i dygnet om hållas isolerade uti cell samt om! dagen sysselsättas med arbete, Genom en sådan anordning trodde systemets i upphofsmän sig bäst kunna inna till det mål, som de åsyftade, nemligen fångarnes förbättring. Tikasom Howard insågo de (hvad också, sedermera allmänt blifvit erkändt), att fångarnes obehindrade gemenskap med hvarandra. icke blott motverkar deras moraliska förbät tring, utan tvärtom gör det fängelse, der en sådan anordning förefinnes, till en högskola för laster och brött. I dessa fängelser hvälfver sig fångarnes samtal med hvarandra nästan uteslutande kring deras egna och andra brotslingars bedrifter, och den mest förhärdade bofven ne der det största anseendet. Der mindre förhärdade och den, som varit nog olycklig att oskyldigt blifva inspärrad uti et: sådant fängelse, blir ett föremål för de mer. förderfvades misstankar och förföljelser sam! tvingas derigenom, först att foga sig efter du senares önskningar, sedan att sjelf ingå ut! deras vanor och åsigter. Sålunda utgår oft en förut förderfvade fången utur gemensam-! hets-fängelset ännu mera förhärdad, och den oförderfvade såsom en inlärå bof. I Må det tillåtas mig att anföra ett par exem; del af de många, som härom finnas antecknade, ner En engelsk handtverkare, som genom olyc 1 kor hade råkat på obestånd, egde en 14-årig son. Denne var en välartad ynghng, had. gått i skola och tillvunnit sig sina lärares till gifvenhet.. Fadern lät honom nus anseend. till familjens fattigdom försälja småskrifter pi gatorna i London, men glömde att åt gosse I utverka en dertill behöflig tillståndsbiljett. Gossen blef derföre gripen och dömd till e månads fängelse. . Han insattes. i ettrum, de: 20 karlar och.4 gossar förut voro inspärrade, och fick sig dnvisadt att om nätterna ligga tillsammans med en irländare. Denne öfvertalade och uppmuntrade gossen efterhanc att bestjäla.de andra fångarne..Sedaninsjuk nadn: irländaren och några andra fångar wt. en feber, som angrep också gossen; just di denne återfick sin-frihet. Följden blef, att han: förde sjukdomen med sig till. hemmet, der hans föräldrar oeh.3:ne bröder också insjuknade samt--en af -bröderne -afled. Mer också till.sitt inre var gossen alldeles förändrad, Nästan -hvarje hans ord åtföljdes al svordomar; någon bok ville han ej mera läsa. men han stal sin moders bibel,. sin: faders kläder och sin broders skolböcker samt bortsålde. dem, Slutligen öfvergaf han hemmet för att ansluta sig till ett tjufband. . Ett annat exempel. En man af god härkomst och uppfostran hade, för försnillning af någon ringa summa penningar, blifvit insatt. också i-ett engelskt fängelse, och infördes-dit fastkedjad vid en inbrottstjuf. Till ee uti fängelserummet erhöll han ett antal förhärdade brottslingar utaf begge könen. hvilkas språk och seder. voro till .den grad vederstyggliga, att hans hustru, -som ofta besökte honom, slutligen icke vågade gå: ini rummet, utan samtalade med honom genom ett galler. Sedan insjuknade han, och då hustrun derföre åter inkom i rummet, fann hon mannen utsträckt på sin bädd och omgifven af de öfriga fångarne, hvilka tvingade j honom, som färut knappast hade brukat smaka något spirituöst, att nedsvälja bränvin, som de höllo för: bans mun. Derefter tvingade de hustrun att betala denna traktering, under . hotelser att eljest beröfva mannen hans kläder. Slutligen fann hustrun vid. hvarje nytt besök,Å huru denna omgifning efterhand förderfvade I hennes man, huru -han tvingades och sedan vandes att göra hvad de andra fångarne gjorde och sist att också tänka hvad de tänkte.