Aftonbladet – 16 februari 1859, sida 1

OBE SMN BR SPRNFFRO fat vt FU TSEE ÅA. M. Rybergs vid, Oxtorget; i J. F. Broms, N:o 5 sas å Aftonblads-kontoret vid Mynttorget, mot 12,, STOCKHOLM den 16 Febr. Det franska trontalet har som man! kun-. nat vänta sig blifvit uppfattadt på mycket olika sätt, allt efter de skiftande. önskningar. och intressen, som inverkat på omdömet. Några hafva trott sig deruti läsa fred, andra deremot krig, under det andra åter betraktat detsamma, såsom uttryckande ingendera, utan blott såsom, ett försök att ännu tills. vidare dölja den innersta tankan. Äfven inom diplomatiska kåren i Paris sägas åsigterna härom vara ganska delade. De diplomater, hvilka hoppas på en fredlig lösning, grunda emellertid detta hopp mindre på de kejserliga orden än på det af hr. Disraeli i underhuset gjorda till-. kännagifvande, att Napoleon gifvit England den försäkran, att Frankrike ieke skulle uppträda för Sardinien; så framt sistnämde makt i afseende på Österrike lemnade :sin. rent defensiva ställning. Det påstås allmänt, att Disraeli till stöd för detta. tillkännagifvande haft vissa förklaringar, som kejsaren skulle ha afgifvit i ett till drottning Victoria stäldt egenhändigt bref... Aa lata Bland franska pressens organer ha de tidningar, som vanligen; understödja regeringens politik, såsom ;Constitutionnel och -Pays: icke öfver talet lemnat några egentliga förklaringar, utan. endast, utbredt sig, i loford. . Pätrie åter synes -vilja fästa en fredlig. mening vid kejsarens, ord. Och detta halfofficiella blad protesterar för öfrigt emot den i ;en belgisk tidning gjorda uppgiften, att inom ,den högre embetsmannapersonal, som omgifver kejsaren, en opposition skulle ega rum emot de i den: bekanta . broschyren uttalade. tendenser och. slutföljder. . Journal. des: Debats iakttager för tillfället en försigtig :tystnad, åtnöjande sif med att. sammanställa sjelfva talet med det sedermera. af grefve Morny inför lagstiftande kåren hållna, hvilket senare bär en bestämdt fredlig prägel. -Courrier, de Paris. anser talets hela innehåll kunna sammanfattas isatsen: Intet trots, ingen svaghet!? Messager finner för. sin. del talets. syftning . bestämdt. krigisk; så äfven: Presse. I en artikel med, öfverskrift ?1815 års traktater? förklarar sig Sigcle finna. emellan: merberörde tal och , broschyren. en. märklig, öfverensstämmelse, som visar sig icke, allenast i,tankarnes och.grundsatsernas likhet,, utan ock i.samma uttryckssätt, samma form, ehuru i,en statshandling man naturligtvis ansåg sig böra iakttaga en viss förbehållsamhet;, Artikeln innehåller derpå en uppmaning till Frankrikes medelklass, som ingalunda får förblandas medbörsvinglarne, att med lugn afvakta hvad som kan stunda, och öfvergår derpå till en analys af berörde traktater, hvilka böra betraktas, såsom härflutna från den tidens hårda. nödvändighet, men. ingalundasåsom ovilkorligt, gällande för alla tider. Om Eu-. ropa? — tillägger artikelförfattaren,. Louis Jourdan — ?verkligen hyst en så ytterlig öm-; het för detta orättfärdighetens verk, detta missbruk af den starkares rätt, om det velat hafvå : dessa traktater för, everdliga tider bibehbållna, så hade det bort ingå en koalition emot Krakaus införlifvande, emot 1830 års revolution, , som afsatte en af de dynastier, som undertecknat den heliga alliansen, emot. belgiska revolutionen, .. hvarigenom; England skar. en temligen djup rispa i 1815 års pergamenter. Och def: borde ju äfvenledes ha koaliserat sig emot regementsförändringen den 2 December 1852, hvarigenom kejsaredömet återställdes och man satte på tronen en medlem af samma familj, som af 1815 års traktater blifvit så formligen i akt förklarad?. Frankrike har minst af alla skäl att hysa någon sympati för dessa traktater. . Den legitimistiske men franskt sinnade ministern hertigen af: Richelieu skref härom i ett bref den 11 November 1815: Allt är nu fullgjordt! I går satte jag, mera död än lefvande, mitt namn under denna olycksaliga traktat. Jag hade svurit att icke göra det, och jag hade sagt konungen detta, Men den olycklige monarken besvor mig med tårar i ögonen att icke öfvergifva honom, och från detta ögonblick tvekade jag ej längre. Jag vågar tro, att i detta afseende ingen ans nan kunnat lyckas bättre än jag.. Frankrike, dignande under den börda, som nedtrycker detsamma, fordrade ovilkorligt en ofördröjlig befrielse?. Artikeln afslutas med följande ord: Vi.afvakta med tillförsigt händelserna... Om kabinetterna genom någon lycklig inspiration kunna förekomma striden, så-skola vi tacka Gud derföre; men om de deremot låta kriget utbrista, så hysa vi det fasta hopp, att kanonen äfven. denna: gång skall bli. rättvisans bundsförvandt?. -T-ett annat nummer af sam-ma tidning yttras, jemte tillfredsställelsen öfver den fullkomliga. tystnåd som kejsaren iakttagit öfver 1815 års traktater, en lindrig förvåning öfver att en lika tystnad. egt. rum öfver alla inre frågor, samt en hemställan huruvida icke den höge talaren kunnat be gagna tillfället att yttra något närmare om den utlofvade kronan på verket? (— friheten); Le Nord och Lindependance belge anse ingen förändring i ställningen vara tillvägabragt genom: kejsarens tal. -Det-har?, yttrar härom sistnämde blad, ögonskenligen: till: föremål att lugna sinnena och skingra öfverdrifna farpig ROR RR RER RE ERE RER a