Aftonbladet – 11 februari 1859, sida 3

UUTJaLE ULL UTIIISOTITIeTE GUVGTaR.VILL BIMIT LT I medeltiden och i början af nyare tiden begagnades dock redan här i norden det hos oss ännu i dag brukliga, utaf rvältkur åtföljda fängelsestraff, som fått namn af fängelse vid vatten och bröd-., och hvilket äfven räknar sina anor från medeltidens kloster. Eksura den katolska kyrkan således icke omedelbart förmådde utöfva något större inflytande till de verldsliga strafflagarnes mildring, så lemnade den de verldsliga fängelserna likväl icke helt och hållet ur sigte. Enligt Kristi lära yrkade den mildhet emot fallna likar, och det måste anses såsom dess förtjenst, att emot slutet af medeltiden och början af den nyare tiden privata sällskaper uppstodo uti Rom, Genua, Milano och åtskilliga andra italienska städer, hvilka ålade sig såsom pligt dels att trösta de till döden dömda samt dels att egna vård och omsorg äfven åt fängelsernas öfriga invåvare. Men af missförstådd filantropi-ansågo de såsom -: det vigtigaste att mildra fångarnes kroppsliga lidanden samt verkade föga till deras bättring. I samma anda uppträdde äfven åtskilliga enskilta filantroper, såsom kardinalen Carlo Borromeo i Milano samt Claude Bernard och Vincent de Paul i Frankrike. Den sistnämde hade i sin ungdom på en sjöresa i Medelhafvet blifvit tillfångatagen af algieriska sjöröfvare, och sålunda uppå sig sjelf. fått pröfva fångenskapens marter. Under sin derefter åt barmhertigsverk helgade lefnad förglömde han icke heller fängelserna samt egnade särskilt omsorg åt de franska galerslafvarnes hårda öde. Äfven åtskilliga regenter funno sig uppmanade att föreskrifva en bättre ordning uti fängelserna, såsom Alfons X i Leon och OCastilien, Karl Vi Tyskland, Frans I och hans närmaste efterträdare i Frankrike och slutligen äfven Ludvig XIV. Men deras föreskrifter uträttade föga, nästan intet. Af större betydelse för tängelsernas utveckling blefvo några åtgärder, som vidtogos i Holland. Under de nederländska staternas befrielsekrig emot det spanska. tyranniet hade. såsom nästan alltid under långvariga krig plögar inträffa, landet blifvit uppfylldt af kringstrykande äfventyrare och brottslingar. Till förvarande af dessa och tillika i afsigt att genom en: sträng disciplin söka åstadkomma deras förbättring, inrättades år 1595 uti Amster dam ett fängelse, som, i anledning af den åsyftade förbättringen, fick namn af tukthus I detta tukthus infördes nu sent omsider arbete såsom ett korrektionsmedel, och sålunda var det första svaga försöket gjordt att förbättra icke blott fängelset, utan äfven fångarne. Man sammanförde i det nya tukthuset till en början både karlar och qvinnor, men fann sig snart nödsakad att åt qvinnorna inrätta eft särskilt arbetshus, hvilket efter deras förnämsta sysselsättning kallades spiunbus, hvaremot karlarnes tukthus derefter fick namn al rasphus, emedan deras hufvudsakligaste arbete bestod uti att raspa brasilieträd. Dessa arbetshus voro väl ursprungligen ämnade till korrektionshus för lösdrifvare, men började efterhand att begagnas också till :traffanstalter. Ifrån Holland öfverfördes bruket af desamma till norra Tyskland i början på 1600talet, och snart derefter, eller år 1624 påbjödos de äfven för Sverge och Finland af den store Gustaf Adolf, — stor icke blott som ikrigare och menniska, utan äfven såsom samhällets reformator. — Äfven för Nordamerika blefvo de holländska tukthusen icke utan betydelse. William Penn, Pennsylvaniens grundläggare. besökte desamma under sina resor på den europeiska kontinenten; och det var sannolikt med hågkomst utaf desamma, som han uti sin för Pennsylvanien utarbetade och 1683 derstädes införda lagbok stadgade, att arbete skulle införas uti den nya statens fängelser. Detta ifrån Holland erhållna frö har Pennsylvanien sedermera utbildat uti det i våra dagar så mycket omtalade och numera uti så många europeiska länder redan införda fila-1 delfiasystemet, som dock icke väcktes till ll förrän 1790. Anmärkningsvärdt är emellertid, att samma l prineiper, som lades till grund för filadelfiasystemet, nemligen fångarnes afskiljande från hvarandra uti celler både natt och dag samti deras sysselsättande med arbete, förordades redan inemot ett sekel tidigare utaf Renediktinerordens historieskrifvare, fransmannen Mabillon, som dog år 1707. Förslaget förekommer uti hans oeuvres posthumes, tryckta i Paris 1724. ; Såsom bekant, hafva filadelfiasystemets anhängare haft svåra strider att utkämpa emot vännerna af ett annat amerikanskt fängelsesystem, det s. k. auburnska, som påbjuder. att fångarne skola om nätterna hållas i af skilda celler, men om dagarne till gemensamt arbete under iakttagande af den strängaste tystnad. Detta system infördes i Auburn uti staten Newyork år 1823 och har derifrån i nyare tider blifvit adopteradt för åt skilliga fängelser äfven i Europa. — Emel: lertid är äfven detsamma blott en utveckling af några äldre uti Europa gjorda försök till fängelseförbättring; sålunda dock, att det aut burnska systemet sammanfört de begge ele menterna, gemensamt arbete under tystnad och nattlig. isolering uti cell, hvilka uti. dest europeiska förebilder förekommo endast hvar för sig. Under sina resor uti Europa åren 1775 och 1776 fann nemligen menniskovännen Howard, om hvilken jag snart blir i till fälle att orda något mera, en år 1704 i Ron inrättad straffoch bättringsanstalt för ungå förbrytare, hvilka der höllos till: gemensa arbete under tystnad; och samma behandling sätt fann ban äfven vara infördt uti en uppr fostringsanstalt för vanvårdade barn uti Ge, nua. — I Gent fann han deremot -ett kort förut, eller år 1773, genom den ädle ca Vilain XIV:s bemödänden inrättadt fängelse der fångarne tillbringade natten uti isolering celler. : Men såväl. de holländska tukthusen och de: ras efterbildningar i andra länder, som nyss: nämda fängelser uti Rom och Gent v ro bloti a NR dr JA SN RR ee Nn ngt fn I Ån pg nt Jen (i lö Mer VA Je) Nn Je Sn FR TR RE AA