Aftonbladet – 11 februari 1859, sida 3

Några blad ur Fängelsernas historia). Den katolska kyrkan uppträdde väl redan under medeltiden emot det barbari, som rådde uti strafilagarne. Enligt kristendomens anda yrkade den, att straffet borde så inrättas, att det skulle framkalla ånger och förbrytarens förbättring. Men denna kyrka var icke alltid trogen sina egna grundsatser, och dess direkta inflytande på verldsliga strafflagarne var derföre jemförelsevis ringa. Genom exemplets makt har den dock efterhand verkat en del af hvad den åsyftat. Uppå sitt eget gebit införde den nemligen en strafflag uti mildare anda, än den verldsliga. Denna dess strafflag, som jemte den katolska kyrkans öfriga lagstiftning finnes sammanfattad i kanoniska lagen, belade talrika förbrytelser med fängelsestraff, dels i förening med och dels utan kroppslig späkning. Tillika egnades någon omsorg åt klosterfängelsernas beskaftenhet, öch fångarne tillhöllos åtminstone delvis, omjock blott undantagsvis, att arbeta — något som man icke synes hafva kommit att tänka på, då fängelserna voro blott ransakningshäkten. Dessa exempel på fängelsets användande såsom straffmedel uti vidsträcktare skala vunno vFl omsider efterföljd uti den verldsliga lagstiftningen, men så ytterst långsamt att fängelsestraffet först långt efter reformationstiden s Se Aftonbladet n:o 33,