Aftonbladet – 11 februari 1859, sida 3

ME Mete FNS. er Mn ära I tri n TAN pt n I ständerförsamlingen i Itzhoe ingifvit en-peeltition om återbetalning med räntor af det a I slesvig-holsteinska statslånet. : FRANKRIKE. En korrespondent skrifver från Paris till Independance Belge, att en ny tvistepunkt uppstått mellan kabinetterna i Wien och Paris, samt att lifliga diplomatiska förhandlingar äro i gång derom.Österrike skall nemligen hafva protesterat mot den moldauiske öfversten Alexander Couzas val till hospodar i Jassy, emedan han hvarken i 10 år beklädt ett offentligt embete, eller eger 3000 dukaters inkomst af jordegendom. Frankrike skall deremot enträget hafva uppmanat Porten att stadfästa valet, emedan om turkiska regeringen vägrade stadfästa ett val, som skett så enhälligt, så skulle oroligheter utbryta i Donaufurstendömena; men i. detta fall skulle Frankrike dock icke tillåta någon främmande makt att intervenera. Den mest betydande bankiren i Orleans, Å Varnier-Roger, har inställt sina betalningar I med 5,000,000 francs passiva. Det tros dock att tillgångarne komma att betäcka skulderna. t ; ENGLAND. e Enligt en korrespondens från London till Allgemeine Zeitung den 31 sistlidne Januari a f ee m c PD RS än ve je I KAR skall engelske utrikesministern lord Malmesbury nyligen i ett privat bref till grefve Cowley i Paris — uppenbarligen ämnadt att visas för kejsar Napolen, hvilket äfven skedde — låtit förstå, att Derbykabinettet icke skall tillåta Frankrike att kasta sitt svärd i vågskålen vid ett angrepp mot rättmätigt beståndande italienska stater, mot fördragens helgd och mot den europeiska freden, samt att Englands egna förhållanden till sina territorialbesittningar göra det omöjligt för detta land att ingå på några planer till förment undertryckta nationaliteters befrielse. Detta meddelande skall ingalunda blifvit med välbehag mottaget i Tuilerierna. Lord Palmerstons organ, Morning Post, polemiserar mot Times och stöter dervid i krigstrumpeten mot Österrike. ?Timesfrågar?. -I säger bladet, ?huruvida England vill efterlefva fördragen. Hvem har väl någonsin betviflat detta? Fördrägen äro på Österrikes sida, och allt hvad man begär af detsamma är, att ej till bokstafven eller meningen öfverskrida dem. Men ehuru Österrike fördragsmässigt besitter Lombardiet, så finnes dock intet fördrag, som rättfärdigar dess ockupation af Rom. Roms besättande med främmande trupper är icke förutsedt i något fördrag, och hvad man fordrar är att, i händelse de franska trupperna lemna Rom, österrikarne skola J utrymma den öfriga delen af Kyrkostaten. Att fordra detta är icke att bryta mot något förI drag... Hela frågan rymmes i ett nötskal. I Frankrike önskar utrymma Rom. Österrike lofvar att draga sig tillbaka ur legationerna. och genast följer det franska utrymmandet. och strax derefter de österrikiska truppernas aflägsnande. Italien skall då hafva sina angelägenheter i egna händer.? Den ministeriella tidningen Morning Herald beskyller ministeren Palmerston att hafva underkastat sig ett främmande hof, och att det parti, till hvilket nämde kabinett hörer, ännu sträfvar att förnedra England till en främmande makts vasall. Det ministeriella bladets språk har väckt stor sensation i Londons c ty. Advertiser säger sig kunna meddela en nyhet, som sätter Ludvig Napoleons beslut att bekriga Österrike utom allt tvifvel. För några dagar sedan förfrågade sig franska regeringen hos en af Englands störste skeppsredare, hurn många trupptransportfartyg han inom en bestämd tid kunde ställa till Frankrikes förfogande, samt huru många man hvarje fartyg kunde taga om bord. Priset öfverlemuades åt redaren att bestämma. i Den 2 dennes hölls i Exeter hall ett möte under Milner Gipsons presidium mot pappersskattens bibehållande, i ITALIEN. : Sardinska statslånet på 50 mill. skall reali: seras genom försäljning af statsräntor. i Från Lombardiet förmäles att den österrir kiska truppstyrkan är fördelad mellan flodernå Adda och Ticino, samt stora truppmassor förlagde vid liniens båda ändpunkter uti Paviå och Piacenza. i TURKIET. i . Från Konstantinopel berättas att nya kon? flikter förefallit uti Montenegro. I Uti Jassy hade man upptäckt en sansmant svärjning, hvars ändamål var att störta den nya regeringen. De flesta af de deruti inveckt lade personer voro främlingar, och bland dt arresterade funnos 60 polackar. i AMERIKA. Rörande tilldragelserna på Hayti meddelat följande underrättelser: Den af kejsar Sou: louque sjelf anförda nären hade blifvit skingrad i närheten af Saint Marc, sedan större det len af generalerna och trupperna öfvergått till fienden. Kejsaren flydde med den del al trupperna, som blifvit honom trogna, till Port au Prince, der han inträffade den 10 Januari Revolutionskomiten uti S:t Marc hade utfär. dat åtskilliga dekreter, hvarigenom dödsstra för politiska förseelser, och kaffemonopor let afskaffas, en allmän annesti förkunnas för emit granterna, samt hamnarne Aquin, Saint Mart och Miragoane förklaras för frihamnar. En U gelsk korvett, som skulle återföra trupper ti Europa, lade sig för ankar uti hamnen vi Port au Prince, samt landsatte 300 man trup: per till franska och engelska kensulernas för: fogande, för att beskydda deras landsmän; Uti sistnämde stad rådde lugn. Uti Dominikanska republiken rådde lugn. i Venezuelas nationalkonvent hade den 4 dennes valt general Castro till president samt Manuel Feline de Tovar till vicepresident i republiken. i Några blad ur Fängelsernas historia). Den katolska kyrkan uppträdde väl redan under medeltiden emot det barbari, som rådde