Aftonbladet – 10 februari 1859, sida 2

svara Nej. För det ännu otillfredsställande : resultat af folkskolan i Sverge, som han an-1 ser icke skäligen kunna förnekas af de sak-: kunnige, har insändaren aldrig lagt. hufvud-l: skulden. hos försumlige lärare... Så länge synden låder. vid . allas..vår..natur,, lärer. aldrig kunna undvikas, att hvarje mensklig institution, till formen huru fullkomlig som helst, skall. till-en viss. grad förlamas af tröghet och brist på nit hos tjenstemänren. Att. fordra fullkomlighet vore. derföre. dåraktigt,...Trögheten .måste dock bekämpas; detta ha vi trott lyckas bättre genom vänlig uppmuntran än genom--klander. Insändaren har -deremot fästat-.både lärares och skolstyrelsers uppmärksamhet på några hittills allmänneligen förbisedda, af behofvet — efter insändarens mening — högt påkallade förändringar i såväl folkskolans yttre orgamisation, som i dess inre-Jäsordning, genom hvilka lätt verkstälda förändringarsvidtagande — efter insändarens förmenande — stor törbättitig skulle vinnasi folkskolans allmänna resultat, derest förändringarne omfattas med välviljay verkställas med omdöme i afseende på skiftande ortförhållandens olika kraf, samt upprätthållas med nit. Insändaren beklagar att dessa af honom yr: kade förändringar af skollärare ofta blifvit betraktade såsom personliga antall mot utöfvarne af gammal praxis, hvilka derföre stundom låtit sig förledas af ovilja att icke -ens godkänna det af insändarens förslag, hvars riktighet ligger 1 alldeles öppen dag för den opartiske. Insändaren har ej heller någonsin förnekat, att mången skollärare af rätta slaget har, i trots af -hinderliga omständigheter, genom skicklighet: och stor ansträngning åstadkommit ganska goda resultat, relativt till hvad som med afseende på vidriga omständigheter kunnat begäras. Svenska folkskoleinrättningen är dock för ny, säger man, för att något säkert omdöme om; densamma ännu skulle kunna fällas.; Låtom oss. derföre se till hvad frukter af folkSkolorna hittills hemtats.i främmande länder, hvarest. den af staten ordnade folkskolan redan -är. gammal: Er svensk pedagog, som.förett par år.sedan reste i Tyskland, inberättade till-svenska publiciteten, att-i ett af: dess riken, hvarest folkskoleinstitutionen. redan. var. mångårig. hvarest.seminarierna..voro..högt.uppdrifna, och bvarestifolkskolorna. bedrefvos med-strängaste noggrannhet,: frukterna dock. -voro, att: folkskolan. af folket allmänneligen -hatades. såsom ett :plågoris still följd-af..de-dryga: böter. och stränga straffbestämmelser,-som enligt.:den kompulsorisk skolgång anbefallande skollagen drabbade föräldrarnesförsbarnens skolförsummelser. -Men: pårsamma gång.har: den -twingade--.skolgången-redansibunnit;:vänjar de fle-! sta ;afsarbetsklassens. skolbaärnföräldrarsatt helt och :hållet -taga: sin -hand frånssina barns, undervisnings och.-att åt. skolan: öfverlåta den fordna.hemundervisningens äfven aldra enklaste elementer: s vie 18 SDL Om: barnens. -kunskapsförvärf under. deras skolgång. yttrar.samme pedagog, att detta huf-; vudsäkligen bestod. iallmänt god innanläsningsförmåga. Hvad ..derutöfver,-tillföll flertalet.af skolbarner. vore: föga afsevärdt,. isynnerhet derföre, att barnen efter slutad skolgång. visade en allmän-vedervilja för.det de under:tryckande tvång Jäst-i den hatade sko-: lan,-och hvilket. derföre egnades åt glömskan i stället. för. att.: underhållas och :förmeras. Folkskolan är nu i flera länder så: gammal; att den hunnit utsända:i: samhäilslifvet skaror af lärjungar, hvilkas: religiösa och sedliga lif redan utöfvar -inflytande , på. folklifvets allmänna väsende. Hvad förspörjes då i detta hänseende ? En tysk: författare -vid namn Thiersch, hvars djupt kristliga allvar inger förtroende, yttrar i sin bok om Kristligt familjelif. bland mycket annat högst tänkvärdt följande: Det är faktiskt; att. i.-Frånkrike bar: brottens:. antal ökats samtidigt med den offentliga; undervisningens större utvidgning. Det kan icke-nekas, att den sedliga bildningen: står i: Tyskland: i allmänhet djupt under den förhoppning; som-man gör-sig. i. förlitandepå -vårt alltomfattande folkskolesystem. — — — — — Hvad:kan vara mera: vågadt och mera farligt, än att så tidigt som. någonsin är möjligt:sända barnenstill iden publika skolan? Så länge, som det med uppoffringar af -a!la slag är görligt; borde man behålla-deta der, hvarest tamiljelifvets välgörande andefläkt andas på dem; hvarest en faders och: moders--öga vakar öfver dem, hvarest alla: ömmare-: känslor kunna vårdas och familjelifvets rena fröjder åt dem beredas. 4 Detta resonnement af: Thierseh skall: troligen af mången pedagogisk teoretiker :betraktas såsom klemmighet och pjunk,; helst-om de sjelfva äro barnlösa. Föräldrahjertat; om det är kristligt, hardjupare blick i:sakens Ett faktum är, om insändaren eljest icke är orätt underrättad, att folkskolorna ingenstädes änn med någon större allmännelighet mött ksvara förhoppningarne på dem: Detta förundrar insändären ingalunda, ty hän tror sig hafva funnit en mäktig verkande orsak härtill uti den öfverallt nästan allmänna falska föreställ ningen, att för folkskolåns barn gällå icke säm: må mordliska grundlagar, som för de högre skolornas barn. RE dy AHEEESeE : Barnaoppföstringsåren böra i allmänhet, som vi tro, särskiljas i 2;nö perioder, utider hvilka jenligt naturens anvisning helt olika arter af nKKPA tirin ct önrlar KRA falktiabank FÖRA