Aftonbladet – 10 februari 1859, sida 2

.De som gilla och behjerta våra här ofvan uttaade åsigter måste yrka på, att för barn inom här intydda första perioden böra inrättas småskolor, . som i möjligaste måtto ikläda sig en god familjs väsende, och detta genom kommunens gemensamma omsorg så, att icke blott de goda förildrarnes barn, utan jemväl de vårdslösas barn må uppfångas i det allmänna skolnätet. Men, skall man invända, huru slår detta ut i praktiken? Huru skall kunna anskaffas det stora antal lärare, som erfordras till denna myckenhet småskolor? Härvid anmärkes, att antalet af behöflige lärare icke blifver så stort, som den i folkskolefrågan oinvigde vid första tanken härpå föreställer sig. Utan att hemmens medverkan tages af skolan i behörigt anspråk, blifver, enligt vårt förmenande, någon allmänt genomgripande folkskola omöjlig; och om folkskolan bygges på. endast sin egen grund, utan hänsyn till hemmens deltagande medverkan under första perioden (hvilket dock isynnerbet i andra länder varit och är allmänna förhållandet), så bygges den på en falsk och förderflig grund. Om åter bemmens medverkan tages i behörigt anspråk, och om densamma af skolan ändamålsenligt ordnas och nitfullt lifvas, så behöfva småskolorna icke vara i gång mer än 2 dagar i veckan. Hvaärje lärare kan således sköta 3 småskolor, och ett skoldistrikt, som kräfver 12-småskolor, behöfver dertill icke mer än 4 lärare. Hufvudfrågan blifver att finna tillräckligt antal morali-kt värdiga personer med sant kristligt sinne; men om församlingarne, i fall de omfatta saken med nit, icke inom egna eller närgränsande kända områden skulle kunna uppsöka värdiga personer för ifrågavarande behof, då skulle svenska folket hafva sjunkit till en grad af moraliskt och religiöst förfall, hvari vi för visso hoppas och tro att det icke har och aldrig skall nedsjunka. Om till lärare i småskolorna företrädesvis användas qvinnor af arbetsklassen, så skall aflöningskostnaden blifva af ringa betydenhet, jemförd med hvad dermed kan vinnas, om rätt ställes, hvartill bland annat hörer, att folket sjelft skall öfvertaga den hufvudsakliga inspektionen i småskolorna, förmedelst inom hvarje skolrote vid allmän sockenstämma turvis valde tillsyningsmän. Då det kunskapsmått, som erfordras hos småskollärare, är så ringa, att hvad som häri kan fattas hos en i öfrigt antaglig lärarekandidat kan genom kommunens försorg med lätthet (t. ex. närmaste dugliga fasta skola) bibringas den. ifrågavarande kandidaten på kort tid, så bör häraf ingen svårighet uppstå för anskaffandet af lärare till småskolorna. I hvarje stiftsstad bör dock, synes oss, i enlighet med sista riksdagens förslag, finnas en normalskola, hvarest den för hvarje tid såsom den allmänt erkända bästa metöden och läsordningen för den lägre folkskolan praktiseras under en skicklig föreståndare, och till hvilken skola församlingarne må åläggas att insända åtminstone en af sina skickligaste småskollärare, hvilken på kort tid här kan inhemta hvad han behöfver lära, och genom hvilken sedan kunskapen om metod och läsordning med lätthet utsprides till församlingens öfrige småskollärares. Föreståndaren för denna normalskola synes oss böra så tillvida vara seminariiföreståndare, som honom bör åligga, att åt dessa af församlingarne insände småskollärare bibringa de kunskaper, som, utöfver de för småskolorna nödvändiga, äfven erfordras för att kunna vid vakans bekläda lärarekallet i nuvarande fasta skolor och undervisa i de af folkskolans öfriga läroämnen, som i de fasta folkskolorna hittills allmänneligen kunnat meddelas med fullt besked och till gagns. Dettas inlärande bör för intelligetita och lärgiriga småskollärare, hvilka förut ega praktisk insigt, icke upptaga lång tid, ofta blott en termin. Det högre stigande kunskapsmåttet anse vi höra till den högre folkskolan. Normalskolan kan i föreståndarens frånvaro skötas af underlärareh ensäm, hKvadan föreståndaren bör kunna vara fri halfva året... Dessa seminariiföreståndare, om rätta personer dertill utses, synas oss derföre utur flera skäl särdeles passande att under de fria halfåren resa omkring i stiftet såsom folkskoleinspektörer. Huruvida särskilta semitiarier för lärare till den högre folkskolan böra finnas, har för oss alltid varit tvifvelaktigt. Att folkskolan måste hafva en afdelning af högre syftning, än den nuvarande folkskolan, utom helt undantagsvis, är mäktig, det ligger i folkskolans idg, om den klart genomtänkes under upplyst hänsyn till den fortgående samhällsutvecklingens gifna kräf. Få torde dock hafva gjort sig reda för behofvet af en högre folkskola. Allmänna föreställningen är, att de af folkskolans lärjungar, som vilja inhemta mer af litterär kunskap än det ringa; som i den lägre folkskolan kan meddelas, de må öfvergå i de högre: eller. herrskapsskolorna, hvarest inträde icke förmenas någon, ens af den ringaste börd: Man besinnar härvid icke attinträdet i herrskapsskolan, om den skall begagnas med nytta, d. v. s. fullt genomgås, innebär den inträdande arbetsgossens afgjorda afsked från kroppsarbetsklassen;för hvilken han för lifstiden går förlorad. Ändamålet med den högre folkskolan vore deremot, att åt de af arbetsklassens barn, som -dertill hade lust roch fallenhet, jemte medgifvande yttre omständigheter, bibringa religiöst, moraliskt, intellektuelt och industrielt bildande högre kunskaper, utan att lärjungarne genom skolan rubbades utur sina förhållanden (i vanor och önskningar; .m. mv.) till kroppsarbetsklassen, och utan att genom för långa terminer afbål