Aftonbladet – 8 februari 1859, sida 2

2IURR SITES. RE SV YE ORRETIE PRTE TREES ERTETE 0. 0. 3etraktelser med anledning af redogörelsen för 1858 års trafik på vestra stambanan. IV. Posttidningen för i lördags har i sin Tidningsöfversigt ytterligare afgifvit. påminnelser vid de tre artiklar Aftonbladet meddelat un ler ofvanstående titel, och Posttidningen har lervid, under förutsättning att en föregående anmärkning om ett fel i beräkningen af en del engelska jernvägars underhållskostnad icke besvarats, hvilket dock skedde samma dag eller i lördags i Aftonbladet, upprepat samma anmärkning och dragit den slutsatsen att artikelförfattaren begått ett kardinalmisstag i påståendet att driftoch underhållskostnaden på de svenska jernvägarne skulle kunna uppgå till 6!, procent af anläggningskapitalet eller 45,000 rdr rmt milen om anläggningen räknas kosta 700,000 rdr. Det var ingalunda .oväntadt, att ett sådant tvifvelsmål emot artikelförfattarens uppgift skulle framkastas, äfvensom det villigt medgifves att denna preliminärfråga är särdeles maktpåliggande för besvarandet af den hufvudsakliga, i hvad mån de jernvägar staten bygger, i den stil de äro anlagda, hafva utsigt att bära sig. Vi skola derföre i sinom tid nog lemna flera bidrag till besvarande af denna fråga, men bedja författaren i Posttidningen att sjelf benäget kasta en återblick på den betraktelse, som uti den första artikeln gjordes under åntägande af samma utgångspunkt som i Handelstidningens beräkning; att nemligen inkomsten på banlängden Göteborg—Falköping för året kommer att uppgå till 40,000 rdr, hvilket icke heller vi betvifla kommer att ske i en-ej aflägsen framtid. Handelstidningen uppgifver att de ungefärligt beräknade utgifterna för året, 190,000 rdr, icke helt och hållet åtgått till driftkostnaden, utan att något är öfver till framtida underhållskostnad, äfven afräknadt sådana smärre reparationer som kunnat göras af banvaktarne. Men dels säger Handelstidningen att utgifterna ännu ej blifvit så uträknade att de kunna till siffran bestämmas; dels har der ingen ledning kunnat gifvas för omdömet om, hvad underhållskostnaden skall behöfva beräknas till i medeltal, hvilket ej heller kan ske förrän vid den tiden då nya skenor, syllar m. m. kunna be höfva insättas, nya vagnsaxlar eller lokomotiver anskaffas, o. s. v. I afseende på denna sednare fråga lär man således tills vidare få hålla sig vid utländska författares erfarenhet om underhållet af jernvägarne t.ex. i Tyskland, der arbetspriserna äro närmare lika med de svenska. . I alla fall är det för oss en tillfredsställelse att förf. i Posttidningen icke haft något att erinra om det som utgjorde det hufvudsakliga af Aftonbladets anmärkning mot den generella slutsats som Handelstidningen gjort i afseende på de svenska stambanörna: den anmärkningen nemligen, att det påtagligen är öfverdrifvet och blir äfventyrligt att antaga, det inkomsterna utaf hela banan mellan Stockholm—Göteborg och Jönköping—Maälmö skola blifva lika stora som vid de fördelaktigaste ändpunkterna från Falköping till Göteborg och från Höör till Malmö; och om Poösttidningen är ense med oss härom, torde väl vår slutsats icke heller vara förkastlig, att behörig varsamhet och omtanka att ej kasta staten in i mångårigt fortfarande förluster borde bjuda, att först fullborda hvad som nu är påbegynt, innan man tilltror sig att börja med flera linier. Posttidningen tyckes icke heller hafva rätt uppfattat de två omständigheter, som uti förra fredagens Aftonblad anfördes såsom nödiga att erinra sig på samma gång som man har allt skäl att tacka försynen att krisen 1857 icke medförde större förhärjningar i vårt land, än fallet blifvit: den ena att vår Herre förlänade en ovanligt god skörd, och den andra att under förlidet år ej mindre än 27 millioner utländska pengar indrogos, som åter vandrade ut för vexelbehöf, och hvilket, under antagande att vår det året temligen ringa import börde kunna betäckas af den vanliga exporten, och det-som särskildt intogs för jernvägarnes behof ungefärligen kan: motsvaras af-öfverskottet på spaninål, någorlunda visar huru mycken utländsk skuld Vi hade att betala det året. Uti Aftönbladet gjordes med. anledning häraf den frågan: Om ej den ovanligt goda skörden, utan en blött medelmåttig hade inträffat, och om ej de 27 millionerna utländska penningar blifvit indragna; men ett sådant belopp, utgörande 4!7, millioner mör ät helå bankens valuta i-klingande mynt,eller två tredjedelar af riksbankens hela sedelstoek, skolat utpressas ur landets egna tillgångar för att vandra till utlänningen, buru hade detta PL Se SR SES. FYI PS FIRE 03 i SRYK-LEPNESpP SS, AE See