Aftonbladet – 7 februari 1859, sida 2

mitå för deras nit och raskhet vid ano nande af sjukanstalteran. — Likasom från flera andra landsändar, bettas ur Fåhlu tidning, lärer äfven från St. Tuna kontrakt i Dalarne afgått en enhällig protest mot de af statistiska centralbyrån föreslagna kyrkoboksformulärer, för så vidt meningen är att lägga derås förande och afskrifning som ett nytt onus på de redan förut af verldsligt skrifveri öfverhöpade pastorsembetena. — I ett bref från Rathan: till tidningen Norden skrifves bland annat: Vi hafva en särdeles blid vinter; i dag regnar det hårdt, så att om detta fortfår vi snart beröfvas det lilla slädföre som finnes och kanhända redan i morgon få nöjet färdas på hjuldon. Hafvet är öppet så långt ögat ser. Allt i sanning sällsynt i norden i slutet af Januari. — Såsom en egen naturföreteelse omtalar Norrlandsposten att redan den 28 Jan. hade i södra Helsingland trenne flockar vildgäss synts sträcka norrut. — Från Örebro skrifves i Nerikes Allahanda den 2 dennes: Hindersmässan, som började den 20 Januari, afslutades egentligen först i lördags den 29, då tackjernspriserna bestämdes. Oaktadt den ej betydliga tillgången på tackjern och den närvarande vattenbristen, som försvårar och somligstädes omöjliggör blåsning, blef priset lågt, 12 skilling mindre än i fjol, eller 127, rdr för vanligt tackjern levereradt i Örebro och i förbållande derefter för leverans å andra orter. Ringshytte tackjern betingade 12 skilling och Pershytte tackjern 24 skilling högre priser. Från Lindes bergslag är ej mer än ett enda köpslut bekant, efter 12 rdr 24 skilling leveraradt i Lindesberg i byte mot råg å 13 rdr tunnan. Partipriset å råg visade under lördagen benägenhet att tiga, och åtskilliga affärer gjordes till något högre pris än det för fredagen förut noterade. Man känner bortslutningar af råg om 14 lispund att leverera i Persberget till 14 rdr, i Hellefors till 13: 24, i Pettersfors till 12: 24, i Nora 12: 12, i Pershyttan 12: 12, i Ramshyttan 12: 12 samt i Örebro till 12 rdr rgs. Hafra såldes på börsen till 38 skilling lispundet. —— — Från Distings marknad skrifvesi UpsalaPosten den 5 dennes: Distings marknad, som förliden torsdag togsin början, har hittills varit så fåtaligt besökt, att det väckt en verklig öfverraskning. Utom marknadsdagen på middagen, då en något talrikare folkmassa var i rörelse, har denna Upsalas största marknad haft föga lifligare utseende än en torgdag. Orsaken till detta förhållande får dock ej sökas i någon ännu fortfarande hämmande inverkan af penningekrisen, hvaraf i fjol marknadens brist på liflighet och omsättning otvifvelaktigt berodde, utan i väderlekens ostadighet och deraf följande svårighet och risk att begifva sig ut på farväg, särdeles då det gäller längre resor och större transporter, äfvensom ock till en del i de låga spanmålspriserna, hvilka föga locka landtmannen att för afyttringen af sin vara forsla henne en svårkörd väg samt föga medgifva honom att göra några andra uppköp på marknaden än de allra nödvändigaste. Emellertid torde i följd af den frost, som förlidet dygn gjorde ett afbrott i den töiga väderleken, marknaden i dag blifva lifligare besökt. Den spanmål, som hittills till ringa qvantitet visat sig, har haft en rask afsättning och till något högre pris än under de föregående veckorna, hvete till rdr rgs 16: å 19:, råg 10. 24 å 11: 12, korn 9:24 å 10: 12, blandsäd 7: å 8:, hafra 7: å 7: 24, ärter 13: å 15: pr tunna. Strömming har å torget sålts för 18 rdr tunnan. Norrlandsprodukterna hafva likaledes haft en rask afgång, särdeles smör, hvarpå tillgånsen ej varit stor och för hvilket betalts med 12 rdr eller i större parti 11: 24 pr lispund. Fogeln har stått lågt i pris, tjäder har sålts för 3: å 3: 24 paret, orre 2: å 2: 12 paret, hjerpe 24 å 30 sk. stycket, ripa 20 å 24 sk.; för sämre vara hafva priserna varit betydligt nedsatta, så att man köpt hjerpar, dock i parti, för 10 sk. stycket. Renhudar hafva kostat: oxe5: ä 5: 24, ko3: å 4: stycket, getoch kalfskinn 1: 12 stycket. Lin har stått till omkring 6 rdr lispundet. Lärft har endast funnits hos tvenne norrlänningar och af föga utmärkt beskaffenhet. På träkärl har tillgången varit temligen god och afsättningen rask, hvilket likaså varit förhållandet med jernet, som sålts efter 2: 24 å 2: 36 för stången och 22 å 28 sk. för gången hästskor. Norrlänningarne klaga öfver, att de i år gjort lika dåliga affärer på hästhandeln som i fiol; paret goda verkhästar har köpts för 600 rdr rgs, för större och särdeles vackra hästar har betalts 800 rdr, enbetshästar hafva sålts, de mindre för 200 å 300, de större för 300 å 400 rår. På offentliga nöjen lider marknaden total brist. — Från Filipstad skrifves den 4 dennes: En för bergsbruket otjenligare väderlek än den nu rådande har lyckligtvis ej i mannaminne egt rum. De flesta hyttor häromkring hafva ännu af brist på vatten och före, för malms och kols framskaffande, ej kunnat börja hyttarbetet, och fortfar vintern att framdeles vara lika ostadig, komma med säkerhet många hyttor att i år ej drifvas. — Från Gefle skrifves den 1 dennes: Sedan den 28 på qvällen har man anmärkt 3:ne försök till nederbörd och gårdagsmorgon eller den 31 Jan inträffade ett snöfall under lågt barometerstånd och sydlig vind, och så ymnigt, att man väntade fullt vinterföre. Men snöfallet, som hade 6 mil söderut varit ännu ymnigare, upphörde snart och lemnade rum för en klar dag, hvilkens middagssol och milda temperatur tillintetgjorde de väckta förhoppningarne på möjligheten af ett gladt slädparti. Norrländningar äro nödsakade att redan 10 mil norrom Gefle placera sina fogeloch smör-skrindor på hjuldon, och på sådant sätt framkomma do till Distings marknad. Uppländningår inkomma i dag söderifrån, efter att hafva varit sedan i går gynnade af utmärkt godt vinterföre, hvartill vi härstädes hafva endast sparsamma tecken att det existerat. — Från Westra Wermland skrifver en korrespondent till Åmåls Weckoblad den 1 d:s: Den uppmärksamm2 betraktaren kan ej undgå att reflektera öfver den menliga väderlek, som en längre tid gjort alla vinterarbeten omöjliga. Vi hafva nemligen icke någon gång på hela vintern haft hjelpligt slädföre — således ej kunnat verkställa några körslor, hvarpå hela vår ort drager vexel i och för sin bergning. Allmogens binäring utgöres hufvudsakligen