Aftonbladet – 4 februari 1859, sida 1

STOCKHOLM den 4 Febr. Den allmänna meningen synes alltmera luta åt den bestämda öfvertygelsen att ett fredsbrott blir oundvikligt. Såsom. man af dagens telegram finner, har drottningens af England trontal, ehuru innehållande försäkringar derom, att hennes regering skall göra allt för fredens upprätthållande, gjort det intryck, att kursen å 1reprocentsfonderna på Pariserbörsen ytterligare fallit. Artikeln i Journal des Dåbats, hvaruti en kongress förordas, har på flere håll blifvit omfattad med begärlighet, ehuru, såsom vi i går hade tillfälle utförligare visa, sannolikt hvarken Österrike å sin sida lärer finnas hugadt att antaga en dylik kompromiss, ej heller Sardinien, enligt de derifrån ingångna underrättelser, skulle vilja underkasta sig en diplomatisk bemedling. Konung Victor Emanuels svar på lyckönskningsadressen i anledning af det afslutade giftermålet, hvaruti han yttrar en förhoppning, att året, som så lyckligt börjat, äfven skulle fortsättas på samma sätt, och slutas ännu bättre, äro väl ej fullt tydliga, men att tolka dem i en fredlg riktning, hvilket man lärer ha gjort på börsen i Paris, är väl något hårdraget. Presidentens i deputeradekammaren, hr Ratazzis svar kan för öfrigt tjena såsom en slags kommentarier till konungens tal. Han yttrade nemligen, att det nu afslutade förbundet skulle blifva lyckosamt icke. blott för landet och för dynastien, utan ock för Itålien. Alla underrättelser från södra Frankrike förmäla, att man der numera icke hyser ringaste tvifvel derom, att en stor sammandragning af trupper vid gränsen innan kort kommer att ega rum. I Toulon samlas: förråder till ett belopp, vida öfverstigande de vanliga behofven. Myndigheterna i en liten stad i Provence ha blifvit tillfrågade, huruvida staden kunde åtaga sig en inqvartering af 10,000 man. Och alla dessa tillrustningar göras för öppen dag, utan det ringåste hemlighållande: Inom den diplomatiska verlden råder den lifligaste, rörelse. — Isynnerhet säges en tät skriftvexling ega rum emellan Berlin och Paris. Frankrikes ambassadör i Rom har fått order att der tillkännagifva, att franska armåkåren skulle genast lemna Rom, i samma ögonblick som österrikiska trupper inryckte i Romagna. Österrikes unge beherrskare påstås ha sökt råd hos den gamle Metternich, hvars utlåtande säges bero af den ställning Preussen kommer att intaga. Lord Malmesbury har å sin sida på telegrafväg infordrat utlåtande af lord Stratford, hvilken för närvarande befinner sig i Rom. Med spänd uppmärksamhet afvaktar man hvilken ställning England kommer att intaga i denna fråga, hvarom ingenting ännumed visshet är kändt. Hvad pressens yttringar angår, så fortfar Times att visa sig så fullt österrikisk, som wienerkabinettet någonsin kan önska, och det stora Citybladet går i sin ifver ända derhän att i långa, skickligt skrifna artiklar vilja bevisa fem millioner italienares politiska existens ej vara annat än en af Österrike medelst laga fång förvärfvad valuta. Morning Post åter klandrar ministeren skarpt för dess österrikiska sympatier, och anser den enda England värdiga politik i denna fråga vara en afvaktande neutralitet, hvarunder man borde samla sina krafter för att omsider kunna uppträda på ett mera afgörande sätt, då stunden är inne. Nedanstående utdrag ur Times korrespondens från Turin innehåller åtskilliga intressanta meddelanden öfver ställningen i Sardinien, samt ett horoskop öfver det väntade krigets sannolika utgång; en förutsägelse så mycket märkligare som den kommer från ett båll; der ingen partiskhet för Italien kan misstänkas, enär brefskrifvaren ingalunda gör någon hemlighet af sina österrikiska sympatier. Tron på ett nära förestående krig, ehuru icke allmän.i Turin, existerar likväl hos en stor och inflytelserik majoritet. Om der finnes någon, som hyser hopp om att en konflikt genom koncessioner skall kunna afvändas, afspisas han dermed, att ingen annan sådan kan antagas än det fullkomliga afträdandet af Lombardiet-Venedig, och jag har ännu icke funnit någon nog sanguinisk att tro, det Österrike skulle gå in bärpå, utan att tvingas dertill. genom vapnens :makt; och då krigspartiet bärstädes förklarar sig sjelft fullkomligt visst på Frankrikes understöd och hjelp, är det ganska klart, att, med mindre det icke bedrager sig sjelft eller bedrages af någon annan, vi skola få krig. Allt hvad styrelsen, emigranterna och den piemontesiska pressen kunnat-göra; för att bringa sakerna derhän, har, efter: allt utseende, blifvit gjordt. Frågan, på deh punkt den nu står, är ganska enkel. Lombardiet-Venedig önskar att skiljas från Österrike och understödjes af Piemont, som säger: Om ni icke ger er å väg, skola vi hjelpa er-åstad, och Frankrike har lofvat att understödja oss. -Lemna derföre Italien, eller :skall kanonen fördrifva eder. — Grefve Cavour är en stor makt i Italien. Så stort är förtroendet till honom, att jag icke tror mig gå för långt, då jag försäkrar, att en signal från honom skulle vara tillräcklig mm EE EE Lb SR LDS 17 et. p 1 EB HäR INRE STEEL ED FESSE SNR