Aftonbladet – 3 februari 1859, sida 2

förskaffa sig ett arbete, som blifvit af Svenska Tidningen så ampelt lofordadt, och i följd deraf måhända göra sig besvär, som med all säkerhet blifva utan ändamål, anse vi det ej vara ur vägen att erinra om att något arbete med den ofvannämda titeln aldrig utkommit, hvarken för tolf år sedan? eller sedermera, och att såldes Svenska Tidningens uppgift derom rätteligen torde böra hänföras till dem, som tjena till ?allmänhetens förvillande?. — Deremot är det en sanning, att i Tyskland och på tyska språket utkommit redan för treton år sedan (1846) första bandet af en Geschich:e unserer abendländischen Philosophie, von Edvard Roeh. Af detta arbete förekom under sistlidne år, med anledning af det då nyss ukomna andra bandet deraf,ien tysk vecko:krift, das Jahrhundert, en vidlyftig och äkta skt tråkig anmälan, men hvilken Svenska Pidningen deremot lärer funnit så förträfflig, att hon ej kunnat motstå frestelsen att öfversätta den och utgifvä den för sitt eget opus. Och: för att allt-skulle se så äkta svenskt ut som möjligt, har vår Svenska Tidning öfversatt ej blott sjelfva artikeln, utan jemväl titeln på det ifrågavarande arbetet; utan att derjemte angifva dess tyska titel, hvaraf den, som -ke närmare känner förhållandet, nödvändigt måste draga den slutsatsen, att det är ett svenskt arbete (original eller öfversättning), hvarom här är fråga. En annan rolighet härvidlag är, att oäktadt Svenska Tidningens anvälan ger sig sken af att vara en sjelfständig :ppsats, har den ur den tyska artikeln bibevällit oförändrad den uppgiften, att det är !f år sedän första bandet af merbemälda arte utkom, hvilket naturligtvis: var. riktigt i jol, då das Jahrhundext omtalade det, men lir mindre riktigt i år, då Svenska Tidninsen låter oss veta det. — Sanningen likmätigt, ;r mån dock erkänna, att Svenska Tidnin:en är egen fatabur tillagt litet, som ej föreommer i det tyska originalet. Dit hör, bland nnat, den systiska uppgiften, att Pythagoras f de egyptiska presterna lärde sig känna hieroglyfernas hela bokstäfver?. Hvad detta gentligen innebär, om hieroglyferna liksom våra tal delades i hela och bråk, eller om Pythagoras förut kände endast en del; t. ex. jerdedelen af hvarje hieroglyf, och nu först (fick lära betydelsen af hela -hieroglyfen, detta, om är alldeles för djupt för oss, måste vi fverlemna åt de lärde i Svenska Tidningen itt utreda.