Aftonbladet – 31 januari 1859, sida 2

får telegrafist insjuknade högst betänkligt strax i örjan af Oktober, hvarvid ingen annan utväg fanns än att fördela hans vikariat på de öfriga lärarne. Så stodo sakerna vid läsårets ingång 1859. Reflexionerna öfver dessa beständiga ombyten af magistri göra sig sjelfva. Men nu hade omständigheterna ytterligare förvärrats. Rektor och 1:ste kollegans vikarie voro fortfarande af sjukdom urståndsatta. Rektors substitut i undervisningen befann sig i Hernösand, för att aflägga prof såsom sökande till ett kollegat i Sundsvall; studenten, hvilken bestridt 3:dje kollegans officier, uppehöll sig i Piteå, och ovisst var om han ens skulle komma tilibaka. . Andre kollegan var alltså lemnad ensam med skolans cirka 39 diseiplar på olika bildningsgrader. — — — I denna nöd måste 1:ste kollegan öfvergifva sitt Tusculum och på nytt med darrande hand gripa till ferlan. Kameralisten måste också kasta räkenskaperna öfverbord och slå sig inpå den romerska klassiciteten. På detta sätt söker man tillsvidare draga sig fram....... Trettondedagen firades med bal i Torneå. De dansande kavaljererna voro få, men så mycket flitigare. Då, som alltid, utmärkte sig societeten genom rik tillgång på vackra damer. Sedan något öfver en vecka har här varit temligen tyst i vårt lilla samhälle. De flesta köpmännen hafva vistats på marknader i Nederoch Öfver-Kalix, hvarifrån de likväl i går och i dag hemkommit. Kölden är lindrig, efter åtskilllga hemskt stormiga dagar, hvarunder barometern legat nedanför sjelfva gradbeteckningen af jordbäfning.. Slädföret håller sig alltjemt godt. — En redogörelse för schweiziska telegrafverkets ställning visar huru nyttig verkan ett billigt pris gör. I Schweiz kostar nemligen för en skrifvelse, innehållande 20 ord; befordringen endast 1 francs (34 sk. rgd.) förhvad afstånd som helst inom landet. I början trodde man att telegrafverket ej skulle kunna bära sig med ett så ringa pris, men: erfarenheten har visat motsatsen. De 100 stationerna hafva lemnat så stor behållning, att hela an!äggningskapitalet nu är gäldadt, så att hädanefter allt öfverskott öfver de löpande utgifterna och underhållskostnaden blir ren behållning. Man tror sig kunna ytterligare uppdrifva denna genom att icke taga dubbelporto så snart en skrifvelse innehåller något ord öfver 20, utan bestämma endast 8 Y, skillingars förhöjning för hvart tionde ord. Detta exempel torde icke blifva förspildt för svenska telegrafverket.