Aftonbladet – 28 januari 1859, sida 1

TEESE TEDDE EEE SERENA det icke rätt att på dem tillämpa uttrycket de obotfärdigas förhinder. Om detta uttryck åter af ins. användts emot landshöfdingarne, si hade det varit mera på sin plats. Och slutligen några ord i anledring af ins.s yttrande det vi likasom uppmanat sockenmtnigheter och de andra vederbörande alt — som ins. uttrycker sig — göra en konst i kcmitåns frågor. Hvarken vår förra uppsats cller den följande gifver dertill ringaste anledning, Att vi framställt bristerna i komitens frågor är en sak för sig, och hvadidem som icke kan besvaras, inse nog vederbörande sjelfva, ty de betrakta saken ur praktisk syrpunkt. Det är just på den klippan som flera bland frågorna stranda. Vi ha i detta ämne mottagit tvenne andra insända uppsatser, den ena från en praktisk jordbrukare, den andra från en tjensteman. Den förra af dessa upp-satser, som ur praktisk landtmannasynpunkt kritiserar frågorna, har följande lydelse: Vill Bedaktionen af Aftonbladet! Aftonbladet har redan uttalat sitt tvifvel buruvida komiten på några få månader skall kunna erhålla fullständiga och tillförlitliga materialier för sitt stora arbete. Detta tvifvel anta-ger ökad styrka, när man granskar innehål-let af de utställda frågorna. De äro onekli-gen. särdeles i vissa fall, uppsatta med en viss fyndighet; men ganska många frågor vittna än mera om obekantskap med praktiska förhål-landen, Åtskilliga frågor kunna icke besva-ras nu med relåtiv tillförlighet, hvilket måste: bafva till följd att de slutsatser, som af svaren: dragas, blifva sväfvande, att icke säga vilseledande. — Från ytterst få socknar kan: upp-gift pi qvantiteten af de tre sista åreas utsäde: och skörd lemnas, af det enkla skäl, att. all-mogen, som utgör det öfvervägande antalet bland landtmän, nästan aldrig om dessa för-hållanden gör några anteckningar. Ändock omöjligare, och af samma skäl, är det att erhålla tillförlitliga uppgifter rörande årliga utsädets förökning under de sista 25 åren. Of-van anfbyrda frågor äro redan derföre föga ändamälsenliga, och af svaren, ofullständiga som de måste blifva, kan ingen slutsats dragas.. Åräga utsädet pr tunnland, som komiten äfven) önskar blifva upplyst om, beror dels af sädesslaget, dels af åkerns beskaffenhet. Ön-skar komitån blott veta utsädet i medeltal pr: tunnland, så kan uppgift derom erhållas i alla: våra landtbruksböcker. Om frågan: I hvad: mån kan jordens afkastning, uttryckt i korn-tal, anses hafva blifvit ökad under senaste 25 åren? skall innefatta ett antagande att afkast-ningen pr tunnland verkligen stigit, så hvilar: det på en irring, emedan, såsom kändt är, missförhållandet mellan åker och äng, eller: mellan sädesoch höproduktion, städse ökats: iill följd deraf, att ängsmarken alltmera förvandlats till åker, hvarigenom också allestär des hötillgången befinnes otillräcklig, hvilket medför, dels att boskapen framfödes, rättare sagdt framsvältes, på halmfodring, och dels att åkern får en allt svagare gödning. Istort: taget kan man derföre påstå, att emedan sädesproduktionen allt mera inkräktat på höj prodnktionens område, har den uppodlade Jordens växtkraft betydligt aftagit. Frågan kan alltså icte besvaras is den riktning, som komiten önskar. Utomdess är korntalet alldeles icke någon tillförlitlig mätare för jordens verkliga afkastning, jordens bördighet, eller skördens storlek, derest icke, på samma gång uppgifves utsädets och skördens belopp pr tunnland. Också är korntalsberäkningen: numera af hvarje kunnig landtman förkastad,, af samma skäl som man t. ex. numera icke mäter en vägsträckas längd, efter den tid: hvarpå den tillryggalägges, enär man kan: färdas den med olika hastighet. Det qvantum: spanmål som till kreaturens utfodring använ-des, kan lika litet med någon noggrannhet uppgifvas, enär åtgången deraf beror dels på fodertillgången för året, dels på spanmålens pris. Då öfverhufvudtaget föga mer än en tredje B del af Sverges jord är uppmätt och å karta lagd, blifva svaren å komitåns frågor rörande arealen af åker och äng, desammas. tillökning under det sista fjerdedels seklet, föga tillförlitliga. Vida enklare hade varit att anmoda förste landtmätaren inom hvarje län att approximatift beräkna och uppgifva dessa tal. Om koömiten, i stället att upptaga ofvananmärkta frågor till socknarne, inskränkt sig: till några få och begärt uppgift dels på det qvantumSpanmål som hvarje socken i medel-goda är. antingen producerar utöfver behofvet: eller Köper tör behofvet, dels på antalet krea-tur af olika slag, som underhålles i medelgoda år, och dels -huru stort antal personer ötnjuta underhåll af fattigvården, samt dertill såsom nya frågor uppstält till hvad pris åker och äng. vid försäljning beräknats undes de: förflutna åren, så hade svaren på dessa frågor möjligen erhållits med åtminstone relatif tillförlitlighet, och af dessa svar hade, samman-: stälda, några bestämda slutsatser kunnat dragas.. Svaren på alla de till socknarne-framstälda. frågor skola å sockensiämma afgifvas; mens lylika stämmor äro i allmänhet fåtaligt be-sökta; de skola ganska säkert i detta speciella. fall blifva än mindre besökta. Hrr pastorer: också sade, med gård och grund, för det slöt: jag inte.utaf. Sen supenerar jag, som AN MRS RA MER att. han: mv Ant burn