Aftonbladet – 21 januari 1859, sida 2

ätta dessa uppgifter, dels upprätta sammaiiz: lIrag af desamma, dels sjelft besvara de till ällskapet direkt ställda frågor, dels skildra andtbrukets tillstånd och utveckling under de ista 23 åren, med särskilt uppmärksamhet ästad på hypoteksföreningars och bankinättningars inflytande. Utredningen inonr socknarne bör ega rum så tidigt, att uppgiferua derifrån, jemte hushållningssällskapets utlåtande och sammandraget för hela länet, cunna före medlet af nästkommande Mars månad olifva öfverlemnade till länsstyrelsen för att senom dess åtgärd komiten tillhandakonima. Äfven om frågorna icke vore så många och if så invecklad beskaffenhet, som fallet är, igger det i öppen dag att de svårligen på den bestämda korta tiden skulle kunna nöjakigt besvaras. Frågorna hafva först för några dagar sedan blifvit expedierade från komiten, de hafva icke ännu hunnit utdelas ens till de närmast hufvudstaden belägna socknarne, oeh de kunna icke vara spridda kring hela riket förrän i medlet af nästa månad, helst det äfven är föreskrifvet att inom hvarje socken skall en ledamot af länets hushållssällskap utses. för att vid sockenstämmanh fungera såsom upplysare och lugnare, på det allmogen icke må föreställa sig att någon beskattningsåtgärd afses med hela tillställningen. På den korta tiden af i medeltal en månad skola följaktligen sockenuppgifterna insamlas, ordnas och insändas till hushållningssällskapen, dessa upprätta de föreskrifna sammandragen af uppgifterna, på dem grunda sitt utlåtande och uppsätta sin öfversigt af jordbrukets utveckling under ett fjerdedels sekel, samt: insända handlingarne till vederbörande länsstyrelse, för vidare befordran till komiten. Blifva uppgifterna från den fösta länken i kedjan — socknarne — icke fullständiga, icke tillförlitliga, så är det klart, att en prägel af otillförlitlighet sättes på hela arbetet. Den öfverhängande brådskan utgör också det största hindret mot uppgifternas fullständighet. Då de frågor, som länsstyrelserna skola besvara, äro i högsta grad invecklade, fordra ett vidlyftigt förarbete, en vidlyftig skriftvexling med en mängd inrättningar och personer, och dertill kommer att detta bestyr af på sin höjd några få landshöfdingar sjelfve kan tagas om hand, förutsatt att de dertill skulle nedlåta sig, så är det klart, att hela tyngden kommer att hvila på landssekreteraren och landskamreraren, hvilkas tid redan är fullt upptagen med de ordinarie tjenstemålen, som äro af beskaftenhet, att icke kunna eller få läggas å sido. Särdeles i de större städerna skall magistratens arbete med svarens afgifvande äfven upptaga en lång tid men än besvärligare skall hushållningssällskapens åliggande blifva, då ledamöterna i hvarderas förvaltningsutskott gemenligen äro bosatta i ol:ka trakter af länet. Sekreteraren, vanligen aflönad med några hundra riksdaler, och innehafvande. annan :ordinarie befattning, torde få draga mesta besväret, derunder åsidosättande de göromål, som honom i första rummet åligga. Vi afbryta här, och skola i nästa artikel taga frågorna i närmare skärskådande.