Aftonbladet – 21 januari 1859, sida 2

Finanskomitöns frågor. Dessa frågor äro onekligen ganska märkiga. De äro, både hvad antalet, uppställninsen och innehållet beträffar, äfven anmärkingsvärda. De återkalla i vårt minne ett ttrande af exeellensen Toll. Vid ett samtal ned dåvarande kronprinsen Carl Johan blef vögstdensamme på ett så öfvertygande sätt notsagd af Toll, rörande åtskilliga förhållanlen här i landet, om hvilka kronprinsen blifvit illa underrättad, att denne slutligen med hetta utropade: Är det då mitt öde i detta land, att på illa mina frågor erhålla vilseledande svar??? ?Visst icke?; svarade Toll, under det orubbigaste lugn, eders kongl. höghet. skall blott akttaga den försigtigheten att sjelf framställa sina frågor så, att icke de kunna föranleda ill oriktiga svar.? ?Ja, ni har rätt, inföll kronprinsen leende, det är en stor konst att fråga väl och lagom.? Finanskomiten skall snart nog göra samma erfarenhet. Om komiten, efter tagen kunskap om beskaffenheten och omfånget af det problem, som finansministern ålagt densamma att lösa vid sitt första sammanträde, helt enkelt förklarat, att, med hänsyn till uppdragets stora omfattning och vigt för framtiden, samt under förutsättning att det fullständigt skall utföras, erfordras dertill en vida längre tid, än de få månader, som blifvit komiten tilldelade, — så hade troligen finansministern erkänt riktigheten deraf och allmänheten hållit komiten räkning derför. Den förre kan nemligen icke blifva betjenad af, och den senare icke belåten med: ett hastverk, hvars dödsdom ligger just deri, att det under en öfverhängande brådska blifvit förfärdigadt. Under sådana förhållanden hade finansministern tvifvelsutan blifvit nödsakad förklara, antingen att komitens vidlyftiga arbete, hvärs slutliga värde till så högst väsentlig del beror derpå, att fullständiga och tillförlitliga materialier erhållas, icke ovilkorligen skall vara fullbordadt före början af nästa riksdag, eller ock hade en ändamålsenlig inskränkning i den primitiva omfattande skalan för komitens ålig: ganden blifvit medgifven, N Komiten har dock icke förfarit på ofvananförda sätt, utan gripit sig an och uppställt; en hel massa af frågor, som af vederbörande nu i flygande fläng skola besvaras, och af detta kaotiska hastverk hoppas komiten åstadkomma något helt. De i riket befintliga 2400 församlingar?, hvarmed troligen menas landsförsamlingar, skola hvar för sig besvara femton frågor, hvilka dock sönderfalla i flera underafdelningar. Hushållningssällskapen skola besvara tio frågor rörande. jordbrukets närvarande ståndpunkt och dess utveckling under de sista 25 åren. Städernas magistrater skola besvara io frågor, äfven försedda med underafdelningar. Brandstodsföreningarne skola besvara åtta frågor; hvarvid komiten tyckes hafva antagit, att inom hvarje län endast en dyl k förening finnes, kvilket dock -så tillvida är oriktigt, att inom flera län finnas äfven särskilta -häradsoch sockenföreningar i och för brandskadeersättning, om hvilkas tillvaro komitån synes vara i okunnighet. Kongl. M:ts befallningshafvande inom hvarje län skall besvara ej mindre än tjugosex frågor, fördelade i sju särskilta grupper. Uppgifterna från socknarne skola insändas för hvarje län till det der organiserade hushållningssällskapet; som -skall dels granska och FE Tan ks TTR ERE a a AG TSE a a a ag re SVR