Aftonbladet – 20 januari 1859, sida 1

STOCKHOLM den 20 Jan, De senaste telegrafunderrättelserna , ehu:: föga intressanta och innehållsrika, ge dock tilisammans en temligen klar föreställning om den spänning, ovisshet och rådvillhet sonvråder i Paris, och detta icke blott på börsen, utan äfven, efter hvad det vill synas, inom den guvernementala verlden och på allerhög sta ort; Fonderna stiga något den ena : gen; men journalisterna i alla verldens ändar ha knappast fattat sina pennor för att afnotera detta: märkliga faktum, som ju innebär ett osvikligt bevis derpå, att lugnet och förtroendet till fredens bibehållande börjar återvända, innan ett nytt telegram. kommer, förmälande att. statspapperen åter ärd i sjunkande. Knappt har man fått till lifsde fredsvänliga artiklar, genom hvilka Journal des Debats och Patrie sökt lu?na fihansmännen och visa, att den paniska förskräckelsen. saknar: all: grund och rimlighet, samt dervid för! sig sjelf gjort den reflexionen; att Journal des Debatss visserligen är fredsvärr quand meme, såsom man väl kan erinra sig från orientaliska kriget, men att Patrie är ett officiöst blad, : som ganska ofta erhåller inspirationer från högre ort — knappt har man som sagdt tagit dessa fredliga tecken ad notam, innan. telegrafen åter är framme och förmäler, att Presse och iPatrie innehållit artiklar, som förmana affärsverlden att för all del icke hysa för mycI ket förtroende ti!I fredens bibehållande. .Man skulle understundom nästan känna sig frestad att supponera,-att man i de högre reI gionerna roat sig med hvarjehatida demonstrationer och motdemonstrationer, endast för attbegagna sig af tillfället för att göra stora vinster i :fondspelet. Åtminstone försäkrar ett engelskt blad, att ministern-för det kejserliga huset, hr .Fould; skall påstatspapperha vunnit fem millioner francs i dessa dagar, och att grefve de Morry skall hä KBaft ännu större lycka, Huru pinsam ovissheten kännes för denfinansiella verlden och i allmänhet för alla dem, som äro mer eller mindre beroende deraf, att affärerna och den industriella trafiken gå sin jemna gång, kan man sluta af följande yttrande i ett bref från Paris: Missbelåtenheten med detta krigsoch fredsballongens kastande hitoch dit är obeskriflig. Hela verlden finner denna osäkerhet och obestämdhet ytterst oangenänm, och kriget, om det utbröte i morgon, kunde knappast verka mera störande och obehagligt. Af vigt är isynnerhet ;den omständigheten, att kejsaren sjelf icke åynes hafva beslutat hvad som skall göras. Han: bar ett villigt öra för alla, och den sistkommande får alltid rätt. Projekter och plaher finnas i mängd, men till deras utförande saknas beslutsamhet och måhända äfven verktyg... Detta gäller icke blott om den utländska politiken. Med inrikes förhållandena ser det icke bättre ut. : Kejsarens. allra närmaste omgifning, hvaribland finnas män, som äro honom mycket tillgifna, har redan en lång tid saknat ett egentligt regeringssystem. Man märker eu viss kraft, en viss vilja, men dessa äro splittrade, vexla ofta för hvarje dag och koncentrera sig ej omkring ett bestämdt mål. Montalembertska processen och de olika faser den framställt lemna ett omisskänligt bevis härpå. Om ej kejsarriket samlar sina krafter och icke finner en stödjepunkt inom sig sjelft, så går det svåra tider till mötes. Huru ofta bar man ej sagt om parlamentariska regeringar, att de äro förlorade, om de vackla? Skulle ej detta med mera skäl kunna sägas om absoluta regeringar, hvilkas makt saknar all motvigt, och följaktligen minst förmå motstå .en utifrån kommande stöt? Af de med dagens post ankomna fidningarne. erfar many att konung Vietor Emanuels trontal blifvit med entusiasm mottaget i hela Sardinien; alla tidningar, med undantag af den klerikala yttersta högern, berömma detsamma. I Lombardiet ha österrikiska trupper blifvit framskjutna mot sardinska gränsen under förevändning att de skola hindra desertion. ?Gazetta Piemontese? förklarar, att sardinska regeringen kunnat förstärka gränsfästningarne utan att inkalla kompletteringsmanskapet. De engelska tidningarne äro ännu alltjemt upptagna af Italien och låta sin obeslutsam-. het allt mera framträda. I talrika bref fill utgifvärne: visar sig allmänhetens lifliga intresse för frågan. Anmärkningsvärdt är, att Times, som från många håll icke utan orsak stämplas :såsom stockösterrikisk, upptager en lång uppsats af ,An Italian, hvilken urskuldar itålienarnes förtroende: till .ryssarne och-ffansmännen, och förebrår den engelska, diplomatien, att den sedan 40 eller 50 år tillbaka.låtit den ryska vinna försteget samt drifvit först grekoslaverna och nu äfven italienarne i Rysslands armar: Om Ryssland. och Frankrike skulle moraliskt vinna fast fot i. Italien, så skulle sådant vara farligt för Englands ställning i Medelhafvet. Den italienska frågan är en engelsk fråga, men genom att blindt taga Parti för Österrike skulle Storbritannien blott arbeta sina medtäflare i händerna o. s. v. Times skall förmodligen svara italienaren med en ledande-artikel. LL STERN SITER NEO NASN ERE