Aftonbladet – 19 januari 1859, sida 2

Korrespondenten har med anledning häraf tillsändt oss följande: En af norra Kalmar läns mera framstående possessionater; hr E. K., har nyligen i Norra Kalmar Läns Tidning låtit införa en reklamation, hvari han på ett särdeles tvärsäkert sätt stämplar en i Aftonbladet för den 5 dennes intagen Korrespondens från Kalmartrakten, såsom innehållande åtskilligt instufvadt lureödrejerigods rörande Kalmar hushållningssällskaps tillvägabragta delning, hvarföre han ock uppmanar Aftonbladets redaktion att reproducera reklamationen, isynnerhet som den säges vara fullt öfverensstämmande med sanna förhållandet. Låtom oss derföre se till huru det förhåller sig dermed: Hr E.K. aktar sig först, vi veta icke af hvad skäl, att till gendrifvande upptaga åtskilligt af den historik, som Korrespondenten gjort öfver delningsfrågan, och derefter:söker han, så godt sig göra låter, bevisa att det var majoritetens eller norra lä0sdelens mening att dela hushållningssällskapets kassa och inkomster, som blef enhälligt beslut i Oscarshamn 1858. Korrespondenten har med anledning häraf ännu en gång genomgått hushållningssällskapets handlingar och deraf funnit att på mötet i Wimmerby 1857 föreslogs af minoriteten, rektor Dahm (utan att fästa oss vid det minutiösa och troligen till föga : förändring-ledande yrkandet på utredning af kassans uppkomst): 1:0 att den summa, so 1 af bränvinsförsäljningsmedlen redan tillfallit sällskapet kassa, då sällsakpet kommer att delas i tvenne, måtte fördelas mellan de båda sällskapen efter folknumern, och 2:0o att hvad som sedermera inflyter af bränvinsförsäljniogsme2len måtte fördelas så, att hvartdera sällskapet erhåller den andel, som inflyter inom dess territorium. Majoriteten, eller magnaterna i norra länsdelen, påstod och beslöt deremot att alla i kassan varande och framdeles inflytande medel skulle delas efter folkmängd. N-:r slutligen majoriteten -ej ville jemka med sig, återtog minoriteten alla gjorda medgifvanden och yrkade att endast gamla kassan skulle delas efter folkmängd, men hvarje territorium erhålla både de redan influtna och framdeles inflytande bränvinsmedlen, som inflöto inom detsamma. Minoritetens första yrkande blef sedan året derpå, 1858, allas beslut i Oscarshamn. Så förhåller sig med den saken. Visserligen yttrar korrespondenten: malisen påstår att majoriteten gaf med sig, icke derföre att den var öfvertygad om sakens billighet, utan derför att man var öfvertalad af en mäktig man; men har dermed icke påstått att så är förhållandet, endast omtalat det löpande ryktet. Att hr E. K. så bestämdt antager att malisen med den mäktige mannen menar länets i flere hänseenden förtjente höfding, förefaller oss-både roligt och uppriktigt, då det deremot är möjligt att ryktetNWika väl kan dermed mena hr E. KE. sjelf. Slutligen får korrespondenten försäkra hr BE. K., att. han står-alldeles utom hushållningssällskapet i södra länsdelen och att han med särdeles intresse åsett att et varmare nit för allmänna angelägenheter börjat vakna i länet. Att korrespondenten skämtat med båda partiernas svagheter inom detsamma, torde hr E. K. icke behöfva taga humör öfver, isynnerhet då han sjelf bäst vet huru många pikanta och roliga historier om delningsfrågan skulle kunna uppdukas för: allmänheteh. Vi hafva blott lent vidrört denna märkvärdiga fejd: ty striden är nu slut... Må derföre fred herrska och magnaterna i norr och sö-1 der hädanefter täfla så, att korrespondenten må kunna vira endast lagrar kring deras hjessor. r ——— — Den gamle sjöhjelten sir Charles Napier har i dessa dagar tillskrifvit sir John Pakington ett sedermera i engelska tidningarne offentliggjordt bref rörande engelska flottans tillstånd. Efter sin vana går han illa åt förvaltningen. Bland mycket annat, som engelsmännen erkänna för rättmätigt i brefvet, förekommer en strof af allmännare giltighet och som förtjenar att noga betänkas af dem, som komma att deltaga i öfverläggningarne rörande vår örlogsflotta. Denna strof är af följande lydelse: Både Frankrike och England hafva så fort som möjligt pådrifvit byggandet af skruflinieskepp och arbetat på att till sådana förvandla sina bästa seglande skepp. Dessa bli icke några brakrigsfartyg, men enär fransmännen börjat med detta system, ha vi varit nödsakade att följa med, och vi ha nyligen gjort fem tredäckare lägre och förlängt dem. De bli hjelpliga nödfallsmedel tills vi hinna få några bättre. Engelska folket och åtskilliga herrar af underhuset klaga öfver att anslagen till flottan oupphörligt växa, men de betänka ej, att under loppet af de senaste åren ångans användande har gjort våra segelskepp odugliga och att vi måste bygga en alldeles ny flotta. Jag är ledsen att nu också uppfinningen af Armstrongs kanon gör nästan hela det befintliga sjöartilleriet odugligt. Detta, af sir Charles Napier antydda förbållande gör det sannerligen i hög grad betänkligt för ett land med ringa tillgångar att inlåta sig på byggandet af en ofantligt kostsam linieoch anfallsflotta, som knappt skulle hinna påbörjas förrän nya uppfinningar i utlandet gjorde en förändrad plan nödig: Apropos af flottan, så förtjenar nämnas att en. mängd -fartyg i Förenta Staternas flotta uppgifvas vara bevärade med Dahlgrens kanoner. Att sluta af. namnet måste de vara af svensk uppfinning, eller åtminstone i Amerika införda af någon svensk. — Engelska tidningen Daily News har nyligen medddelat sina läsare en framställning af förhållandet med husagan och en del af senaste riksdagens åtgärder vid lagstiftningen derom. Tidningen: säger, att förslaget om husagans afskaffande blef förkastadt af adeln och presteståndet, men att deremot lagen om straff för grym behandling af: djur blef ehhälligt gillad: En sådan lagstiftning kallar tidningen med skäl barbarisk. — Att det slutligen lyckades att vid votering i förstärkt lagutskott få husagan afskaffad för tjenare öfver 18-års ålder och att K. M:t i fjol sanktionerat Beslutet härom, känner DailysNews ej, och dess Täsare således icke heller, utan de, tilllika med läsarne af de flera tidningar, som dftryckt Daily News uppsäts, lefva förtfarande. i den föreställningen, att den för en engelsman synnerligen afskyvärda grarlefran af lifegenskapen ännu oförminskad qvarstår isvenska lagen: Ei sådan oriktig och för Sverge nedsättanAr ag re FR RR LA REA UR on Ung ST fre pr fät PLN RR kan jag, sedan tulljakten rest, lyckligt få va-Åt rorna in på sjöboden och sen vidare. S Nå, Gädda du, jag är nyfiken på att höra hur det gick vidarel påminte lotsgubben, mee