Aftonbladet – 12 januari 1859, sida 3

UCI ladllalluc MUIlBer SKUVIA VvVilllla Ul al uUuchl dock funnits der en gång, — — — En rättegång angående 75 millioner riksdaler. Den 19 sistlidne November afdömdes i San Francisco en af de märkligaste civila rättegångar, som något land haft på länge att uppvisa. Den rörde en fransmans, Jos Y. Limantours anspråk på eganderätten till 15.000 acrös af staden San Franciscos jord, värderad till 20 millioner dollars. Berättelsen om tvistens uppkomst, fortgång och slut liknar en saga och sprider mycket ljus öfver den aflägsnaste verldens underbara förhållanden och är äfven i juridiskt hänseende intressant. Jos Y. Limantour, till börden fransman, hade tillbragt några år såsom handlande i Mexiko. Är 1841 kom han till Kalifornien å en skonare om 40 läster, med ett litet lager af manufakturoch korta varor, för att drifva handel med de hvita och indianerna på kusten. Han besökte alla de förnämsta hamnarne i öfre Kalifornien — bland annat San Francisco — och måste derunder ha förtjenat penningar, ty år 1843 levererade han ett stort parti uniformer åt guvernören Michaeltorrena, och intill slutet af 1845 uppgingo hans räkningar för till samme guvernör lemnade lån, uniformer, vapen, ammunition m. m. till sammanräknadt 300,000 rår. Det säges att Limantour då bekommit oerhörda priser för uselt skräp. — Ar 1845 flyttade han till Mexiko och har sedan upnehållit sig der, undantagandes då han gjort tillfälliga besök i San Francisco. Han handlade med vapen och förtjente derpå mycket penningar. Under amerikanska invasionen i Mexiko försåg han mexikanska trupperna med ammunition, och när ingen annan ville försträcka regeringen penningar, lånade han den mer än en half million rdr. Derföre stod han ock så väl, att ban ensam fick hela sin fordran af inalles 700.000 rdr betald. De senaste 8 åren har Limantour varit, och han är ännu i Mexiko ansedd för millionär. I början af året 1853 kom till San Francisco deh öfverraskande nyheten, att Limantour hade hos Förenta Staternas jordkomitå gjort anspråk på 15.000 acres af stadens jord, och just på den delen som var mest bebygd och bebodd af alla slags större näringsidkare — således dyrbarast. Invånarne i staden hade aldrig förr hört talas hvarken om mannen eller hahs besittningsrätt och ansågo hönom för en bedragare. Men Limantour frågade icke efter beskyllningarne för bedrägeri, utan började framdraga sina bevis. Dessförinnan öfverlemhade han bref från Me xikos dåvarande president till guvernören i Kalifornien och till ledamöterna af jordkomiten, i hvilka bref presidenten intygade att Limantour vore en hederlig man och hans anspråk giltiga. Äfven medförde han rekommendationsbref från franske ministern i Mexiko till franske konsuln i San Francisco. — Till advokater valde han general Wilson och John B. Felton, båda skickliga advokäter och kända såsom hederliga män. General Wilson framlade en stor massa bevis. Först sjelfva gåfvobrefvet å jorden. utfärdadt i Februari 1843 af guvernören Michaeltorrena och stadfästadt af Mexikos då bestående styrelse. Michaeltorrena lefde ännu då Limantour gjorde sitt anspråk gällande, och hade strax förut afgifvit ett intyg om gåfvobrefvets riktighet, hvilket inlemnades. Stadfästelsen å gåfvobrefvet var undertecknad af dåvarande ministern för utoch inrikes ärender, och äfven från denne var ett erkännande nu lemnadt om hans namntecknings och om stadfästelseurkundens riktighet och giltighet. Manuel Jimeho, som hade varit Michaeltorrenas sekreterare 1843, vittnade att han visste, det Limantour på den tiden hade begärt ett stycke jord vid Yerba Buena, men huruvida denna anhållan vunnit bifall kände han icke, emedan han samtidigt leronat tjensten. Francisco Arce, som var förste kanslist under Jimeno 1843, vittnade att han i Januari nämde år hade uppsatt ett bref med förfrågan huruvida det af Limantour begärda stycke jord vore staten tillhörigt. Detta bref ingafs till rätten och befans undertecknadt af Jimeno, som erkände sin namnteckning. Hamnkaptenen i San Francisco vittnade att han hade bekommit detta bref i Januari 1843 och att han derå skriftligen svarat, att det 3 jordstycket vore statens egendom. Jos6 Abrego, medlem af nuvarande lagstiftande församlingen och representant för Monterrey, vittnade att han hade varit kassör under Michaeltorrena åren 1843—1845, och att han i Mars 1843 afgifvit ett officielt intyg derom, att Limantour hade betalt Michaeltorrena en summa penningar och att fördenskull den senare hade heviliat den förre be