Aftonbladet – 11 januari 1859, sida 3

sådan natur som denna. Den meddelade uppsatsen lyder: : Uti en föregående artikel om de olika pedavogiska sällskoperna i Stockholm och Upsalo nämde vi, att vi ärnade en annan gång tag: Upsala katedralskola i betraktande, med afseende på läroimnenas fördelning eller den s. k. läseordningen inom detta elementarläroverk. Vi göra detta nu och fästa läsarens uppmärksamhet på hvad vi anse, rörande denna fråga, vara mest väsentligt och anmäörkningsvärdt, hvarmed vi mena den tidrymå och de timmar, som äro anslagna. för undervisningen i de klassiska språken, isynnerhet det latinska. Vi börja från den nedersta klassen och gå hela vägen uppåt till den öfversta. I första slassen eller den nedersta, som genomgås på ett år, förekommer intet klassiskt språk. Men redan i den andra, derinom lärotiden likaledes är ett år, börjar latinet, hvilket -inom den förenade klassiska och reala afdelningen af skolan har 127, timmar sig anslagna; och här åtskilja sig de båda linierna så till vida, att på den senare ej något latin vidare förekommer. Af det sistnämda förhållandet visar det sig tydligt, att man funnit det besvärande och kinkigt, att sammanpara undervisningen på de båda linierna, samt att den ena af dessa fått jemka sig efter den andra. Ett häraf uppkommande missförhållande vilja vi särskilt påpeka, det nemligen, att, då latinet är ett valfritt ämne inom skolans realafdelning, de lärjungar, som icke lära latin, tillåtas göra ingenting, medan kamraterna sysselsättas med latinläsning. Tredje klassen sysselsätter lärjungarne i tvenn2 år, inom sina tvenne afdelningar. Inom hvardera afdelningen äro 16V, timmar anslagna för latinläsningen. I fjerde klassen, som likaledes har tvenne afdelningar eller omsluter en tid af tvenne år, börjar läsningen af det grekiska språket, med 4 timmar sig anslagna inom första afdelningen och 3 timmar inom den andra; inom hvardera af dessa afdelningar äro 107, timmar bestämda för läsningen af latinet. Uti denna klass, inom dess andra afdelning, begynnes läsningen af franskan, med 1 timma i veckan. I f.mte klassen, som genomgås på ett år, äro 9, timmar anslagna åt latinet, 6 timmar åt grekiskan, 2 timmar åt franskan och åt tyskan, som först här inträder såsom läroämne, likaledes 2 timmar. Under hela den tid af elfva år, som enligt läseordningen utgör skoltiden, läses inom skolans klassiska afdelning icke ett enda ord engelska. I sjette klassen äro 9V, timmar i veckan bestämda för latinet, 5 timmar för grekiskan, 4 timmar för de nämda båda lefvande språken eller 2 timmar för hvartdera. I sjunde klassen, som också genomgås på ett års tid, läses latin 84, timmar, grekiska l. 6Y, timmar, tyska 3 timmar, franska I timma. Ättonde klassen omfattar tvenne år och har tvenne afdelningar. I första afdelningen harj. latinet 6 timmar, grekiskan 5 timmar, franskan och tyskan hvardera 27, timma, I an-j dra afdelningen läses latin 7!V; timmar, gre-: kiska 6 timmar, franska och tyska hvardera 1 timma. I denna åttonde klass förekommer hebreiskan för första gången, med 2 timmar i förra afdelningen och blott 1 timma i den senare. ; . Läsordningen, fullständigt angifven till alla sina detaljer, skulle kanske hafva mera in-! tresserat läsaren, men sådant hade tagit allt! för stort utrymme, och af hvad vi bär upp-l: gifvit kan temligen säkert slutas till hela läs-: ordningens bufvudsakliga beskaffenbet. Vigål nu att hopsummera några resultater af det! uppgifna och dertill lägga några reflexioner, 4 ; som lätteligen göra sig, samt tillägga några upplysningar derjemte, Det har visat sig, att inom läroverkets samtliga afdelningar, dem nemligen, hvilka utgöra så att säga-den klas-1! siska skolan, äro i veckan 1071, timmar an! slagna för läsningen af latinet. i Grekiskan, som begynnes i fjerde klassens : första afdelning, har sig anslagna 414, tim-l mar i veckan, de klasser samman:agna, inom ! hvilka detta språk förekommer såsom läro-ämne. j Först i fjerde klassens andra afdelning, s1 som vi sett, börjar franskan, och tyskan ej : förr än i den femte. De båda moderna språ! ken läsas inom samtliga den klassiska skolans l: afdelningar, inom hvilka de förekomma såsom : läroämnen, tillsammans 20 timmar iveckan. ! Vi förbigå realskolan eller den så kallade :? reallinien, hvilken vi i början komma attj nämna i förbigående; att på denna linie förhållandet med de moderna språkens läsning! är något annorlunda, samt att på denna äf-j! ven engelskan läses, kan läsaren lätt föreställa ): sig. Dock kunna vi ej undgå att yttra vår förundran ötver, att inom realafdelningen ingen lektorsbefattning förekommer, ehuru der-: städes undervisning meddelas i både matematik och mederna språk, i hvilka ämnen måste förutsättas fullt ut lika stor kunskap hos lärarne på reallinien som på den klassiska. Det har visat sig, att tiden för studiet af jatinska språket är rundligen tilltagen. Men atom detta, väcker ock den omständigheten uppmärksamhet, att de många latintimmarne äro sinsemellan så fördelade som de äro. Latinläsningen begynner, redan i andra klassen, med 18!, timmar, och sedan minskas immarne hela vägen uppåt. Man hade snarare väntat ett motsatt förhållande: först oeh främst att latinläsningen tagit sin början långt senare, först sedan tyskan och franskan någon tid föregått, åtminstone tyskan; och sedan, att : latintimmarne icke minskats utan ökats, från ) ett mindre antal till ett större för bvarje högre ! och högre klass. :