Aftonbladet – 5 januari 1859, sida 3

både för odlaren och förbrukaren åf denna växt, att göra sig närmare bekant med dess egenskaper och andra förhållanden. Derföre har jag förmodat att några allmänna undtrrättelser derom borde åtfölja de upplysningar som i det föregående blifvit meddelade rörande humleodlingen på Gotland och de framsteg den sedan vunnit. Öl och svagdricka erhålla, som bekant, sin egna aromatiska lukt och något bäska smak genom tillsats af humla, obefruktade honblommor af humi!eplantan :humulus lupulus , som odlas för detta ändamål. De så kallade kopporna af denna växt hysa mellan bractterna vid basen en egen kornig och klibbig gul massa, humlemjölet eler lupulin, som innehåller etherisk olja, harts, ett bittert ämne, garfämne jemte några andra beståndsdelar, hvilka längre fram komma att omnämnas; men humlans halt af förestående beståndsdelar är efter odlingssätt, jordmån, årgång o, s. v. ganska olika. — Vissa orter äro isynnerhet berömda för deras humlesorter, i godhet öfverträffande dem -som i allmänhet förekomma, såsom i Saatz i Böhmen, Närnberg, Spalti Bayern, Schwetzingen och Mannheim i Baden jemte flere orter I Braunschweig och Thiringen. Humlans godhet igenkännes till en del på hennes yttre egenskaper. Hot: bör bestå af stora, rena koppor och hafva antingers ljust rödaktig eller gröngul färg. Är hon öfvermogen, så äro kopporna röda till färgen, omogna visa do sig: helt gröna. Humlan bör innehålla rikligt af mjölet, som bör vara svafvelgult; icke brunt till färgen (hvilket ofta är fallet med gammal humla). Gnidet mellan finograrne eller på handen, bör det lemna en hartsartad, klibbig täck och frambringa den starka, behagliga och repa humlelukten. Humla, som innehåller frön, är mindre god. Emedan humlan med tiden genom oljans eller äfven andra ämnens sönderdelning förlorar i godhet, så är det af nytta att känna bästa sättet till heunes förvarande, isynnerhet som erfarenheten visat, att humleskörden under olika år till mängd och godhet utfaller ganska olika, och det således är angeläget, att under goda år förs: sig med ett förråd deraf. Vanligaste sättet, att förvara humlan löst upplagd på. vindar, är att förkasta, emedan här luft och fuktig-het åstadkomma hennes förändring. För att möj gast försvåra luftens tillträde bör man förvara humlan fast sammanpressad. Ofta åtnöjer man sig medi att med fötterna sammantrampa humlan i säckar; men denna sammantryckning är otillräcklig. I England och Nordamerika använder man hydralliska pressar för att sammanpacka humlan i fast hopsydda säckar. Hon sammanklibbar då något i följd af sina hartsartade beståndsdelar, och bibehåller sig på detta sätt inpackad så väl, att understundom tvåtill. och med treårig vara försäljes såsom färsk, ett bevis derpå, aft detta förvaringssätt. svarar mot ändamålet. Ändå fullkomligare skall humlan bibehålla sig, om. man öfverklistrar stäckarne med papper. Humlan innebåller vid pass :v,, hamlemjöl (lupu fin) och deruti olja, fett, qväfveföreningar, bittert ämne, garfämne, barts, gummi och salter. Blombladem innehålla ingen etherisk olja, men hafva för öfrigt samma beståndsdelar som humlemjölet. — E cheriska oljan, hartserna, garfämnet och bitterämn-ar synas sara humlans egentligt verksamma bescåndsdelar, emedan de bidraga till ölets och svagirickats förmåga att bibehålla sig, och derjemte il en del gifva dem sin smak och lukt. Af det som förut meddelats röra ade de gynsamma slutföljder, hviika småningom vin gag vid odlingen af humla på Gotland, jemte bevisec på hennes godhet, rramlagdt uti det prof, som blifvit uppvisadt, torde xunna härledas den förhoppuing, att svenska ön Gotiand kan komma att räknas ibland de orter, der särdeles god humla frambringas, och sålunda öka våra från landtbruket hemtade begärtiga utförselartiklar. Märkligt är, att, enligt officiella underrättelser, år 1856 införseln till Sverge af utlänrisk humla uppgick till 22,903 lispunå, i värde efter et t medelpris af 22 , rdr — 522,2177, rdr rmt, eller öfver en half million, sannerligen on summa, förtjent af de ifrigaste bemödanden till nedsät; ning. 2 Då det för 4ra svenska humkeodlare torde vara intresse .et känna förhållandet med humleproduksionen 00) priserna på denna artikel i andra länder inder 46 oss närmaste ären, så har jag ur en tabell med titel: Statistisches iber Hopfenproduktion, aamentlich im Königreich Bayern; rmitgetheilt vo sprof. är Rudolph Wagner in Wiärzburg, intagen v ti Dingiers Polyt, Journal, band. 149, s. 78, 79, gj ri följande sammandrag: Husnleproduktionens belopp: år 1856. år 1357. Centner. Cen trner: Bagern oosssssssss seenien 89,700. 89,100: Baden (Scbhwetzingen) ... -11,000. 6,060; Böhmen . -.33,300. 66,300.:3 Wirtemberg - 4,000. 8,000:.: Braunschweig och Altmark 15,000, 12,000.785 ?veussiska Polen ............ 6,000, 12,000::3 Fiankrike, Eisas och 1Lo: thringen -15,000. P,0ÖA, Belgien, Brabant 4v,000. 60. Å00 a England ..... 460,000. 350.000, ) Tillsammans 644,000. — BILA. ee CCDriser på bayersk humla voro för Prir gå tva1856 i Nov. och Dec. högst 1857, ; medlet . högst ; Fl. pr er. gr Je Spalt, stad... 110—15. 00: land 1:a sort 100. 80-85. 2:a sort 90. 70, t Tollendauer .. TR 66. : Veustädter ......... .65—70, 60. sternbruck, Altorf, V Cauf C, ...... .. 60-65. 50 riserna på den i öfri ro icke uppgifna. Anm. Ganska, upplysande. ela likartade uppgifter rörs uktion, ge statex producerade humlan vore om vi kunde medande Sverges humleproer