Aftonbladet – 5 januari 1859, sida 3

LANDTBRUK. Om humleplantering på Gotland och några till ämnet hörande uppgifter, af Oarl Palmstedt.) Humleodlingen, fordom allmännave idkad af våra landtbrukare, aftog, som bekant, för några tiotal år sillbaka och gaf anledning till en större brist på lenna för våra bryggerier oumbärliga ingrediens, är Jen som ännu ständigt genom införsel från andra länder måste fyllas. Detta förkållande vände före tagsamheten till beaktande af humlan, denna värdefulla växt, som, med behörig omsorg odlad och vårdad, ger en icke obetydlig afkomst; och det är, ef: ser hvad man Xänner, på ön Gotland, som i Senare Ääder de större humleplanteringar blifvit anlagda, hvilka gifvit efterföljdvärda föredömen i denna odlingsväg, En resa, som jag i nästl, Juni månad företog till nämde öd, hade, bland andra föremål för iakttagek er, valt de der i full växtlighet varande humleplan:eringarne, Det torde således tillåtas mig, att til tongl, landtbruksakademiens kännedom få meddela vad jag i detta afseende inhemtat, och tillika anöra åtskilligt rörande sjelfva produkten, humlan. Den trefnad humleväxten visadb uti de vid flera 2gendomar, hemman och lägenheter på ön redan ångt förut anlagda större och mindre humlegårlarne, gaf Gotlands k. hushållningssällskap anledning att år 1851 och 52 ombesörja inkallandet at re humleodlare från Bayern. Under dessa mäns .-illsyn anlades flera humlegårdar, ibland hvilka de största äro belägna, den ena på hr konsul Eneqvists gendom Länna vid Wisby, å en jordvidd af öfver 4 vunnland, som nu har 20,000 stänger och der humlan vid mitt besök var vid god växt, samt den andra vid Mörby gård i Lockrume församling på öns norra del, tillhörig myrodlingsbolaget, med 15,000 stänger, som upptager något mer än 3! tunnland. visade sig vara, såsom den förra, särdeles väl underhållen, humlan vacker. Växtligheten såväli dessa större planteringar som uli de mindre humlegårdar, jag hade tillfälle att se, lofvade att, under en fortfarande gynsam sommarväderlek, frambringa nöjaktiga skördar. , De från Bayern inkomna humlerötterna skulle varit af mindre god beskaffenhet och af sena sorter. Egarne till de större gotländska planteringarne, isynnerhet Mörbyplantagen, hafva årligen låtit utgallra nämde bayerska, och begagna nu humlerötter af tidigare slag, frambragta på stället. Sedan växten hunnit acklimatiseras och nyssnämda förändring genomföras, va skördarne blifvit mera säkra än förr; och det hela taget kan försöket med humleplanteringen anses hafva lyckats. Årets skörd på Mörby plantage har, efter hvad jag erfarit, kunnat verkställas under särdeles gynnande väderlek. Icke en droppa regn föll, men en frisk, torkandg vind herrskade under hela skördetiden, söm upptog, tre veckor Det vill synas, som skulle humlan på gotländska plantagerna hvarje år vinna ökad trefnad och mogna tidigare än under de första åren efter planteringen. Detta års afkomst har varit tillfredsställande. Det prof på humla från Mörby plantage, sym nyligen blifvit mig tillsändt och nu förevisas, är i alla afseenden egnadt att bevittna värdet af denna inhemska produkt. Priset på sådan Gotlands vayersk humle är i år 1 rdr: till I rdr 23 öre riksmynt för skålpundet, således 20 till 25 rår pr lispund. Bryggerierna på Gotland hafva deraf inköpt så mycket som de för sin rörelse hehöfva; och idkarne af denna handtering hafva medgifvit, att nämda inhemska humla är lika god som den från andra länder införskrifna. Då god humla är pumbärlig för ölbryggerierna och Iricksbrygd i allmänhet, så synes det vara angeläget . ) Uppläst i kongl. landtbruksakademien vid sammankomsten den 13 November 1858,