Aftonbladet – 5 januari 1859, sida 3

Article Image
TEKNISKT, Fotografi, eller fotvgrafiska bilders öfvorverflyttning på teyckplåtar af stål, koppar elören HAeary Fox Talbots patent af den 21 April föga De Caärtill bestämda. stål-, koppar eller zinkplåArae måste först renas väl på ytan, hvarefter man Snider dem med linne, som blifvit doppadt i en blanung af krita och natronhydrat, för att aflägsna hvarje spår af fett. Plåten torrgnides sedan med annät linne; denna reningsoperation upprepas ännu cen gång, avarefter plåten vanligen är tillräckligt ren. För att gravera en sådan plåt, öfverdrager jag den ned ett för ljuset känsligt ämne. : Detta beredes på följande sätt: Omkring ett fjerdedels uns gelatine. eller lim af bästa sort, upplöses medelst värme i 8 ill 10 uns vatten; till denna lösning sätter man omkring ett unsmått af en mättad upplösning i vatten af tväfaldt kromsyradt kali, och silar blandningen genom linne. Sommartiden bibehåller denna bla: dning sig, flytande och kan omedelbart användas; men . kylig väderlek stelnar den till ett gåle, och måste -ärmas för att blifva brukbar; Den bör förvaras i tt skåp eller på annat för ljuset oåtkomligt ställe och i väl korkad flaska. : Graveringen förrättas i ett svagt eller med gult ljus upplyst rum, på följande sätt. . Man gjuter något af limblandningen på plåten och håller denna sedan :odrät, med ena hörnet nedåt, tills det öfverflödigt pågjutna hunnit flyta bort, hvarefter plåten torkas varsamt öfver en sprittampa. Det återstående visar sig då som-en tunn, svagt gulaktig hinna, som antingen öfverallt, eller vid glasskifvans kanter, skimrar med regnbågsfärger. Skimret tillåter att bedöma hinnans tjocklek: hinnan är tunnast om hon skimrar öfverallt, och gravyren blir då: tfven finast ; men man är säkrare på slutresultatet, om hon blott skimrar i kanterna, i hvilket fall hen är tjockare midtpå. i På den sålunda beredda: plåten kan man nu, i en: fotografisk kopieram, öfverföra bilden af spetsväfnader; Jöf, blommor, kopparstick, handtegkningar, tryckta och skrifna. saker, fotografier m. m:.: Urbilderna fastskrufvas emellan mellamplåten och kopierramens Spegelglasskifva, och alltsammans utställes för dägsljuset eller. solskenet, en eller flera minuter. När plåten slutligen uttages, ser man: på dess limhinna en svag afbild af urbilden, emedan limhinnan blifvit något brun, der ljuset fått verka. Förfarandet är, så till vida alldeles detsamma som jag redan år 1853 offentliggjorde; men wid sjelfva graveringen behandlas plåten på ett annatsy tt. Förut ansåg jag. nämligen nödvändigt att den myed ljusbilden försedda plåten borde doppas i vatter. eller i en blandning afvatten och alkohol, som: skr le upplösa den dei af limmet, hvarpå ljuset ej bade verkat, Men burn varsamt denna blötning äm må Viföras, så inträffar vanligen att bilden befinnes, Piter torkningen något skadad; hvarigenom naturligtvis äfven slutresultatet mer ;eller mindre liser, Nu har jag deremot funnit blötningen öfverflör.ig ; till följd hvaraf bildens finare delar icke mera behötfya på minsta vis blotttällas för förändringar. Don ur kopierramen uttag na plåten öfversiktas helt tupat med pulver af kopal, eller vanligt harts; hvarefter plåten hålles öfver en lampläga, tills pulivret smät fast, Man skulle kv mna tro att den fina ljusbilden kommer att lida gt nom upphettningen; men detta är ej händelsen. Smt dtningens fulländning varsesn ) Talbot är sjelfve uppfir maren till fotografien, hvilken också i början ka Hades Talbotypi, I likhet med Daguerres uppfinning daguerreotypien.

5 januari 1859, sida 3

Thumbnail